måndag 2 september 2019

Ett förlorat år


Medan jag sätter in foton från en dag i Malå och Lainejaur börjar jag tänka på mina platser på jorden.


I min förra blogg berättade jag att jag bott i Luleå i 55 år. Där hade jag fel, det var 56 år. Jag glömde det dystra året i Norra Sunderbyn. I den lilla byn Mörttjärn i Malå kommun föddes jag och där bodde jag i 20 år. I gruvsamhället Kristineberg arbetade jag i 1 år. Till Stockholm flyttade jag för att hålla koll på kärleken och där bodde jag i 3 år.


När jag lägger ihop siffrorna från min tid på olika orter stämmer det inte med min ålder. Jag har förlorat mer än 1 år. Inte konstigt att tiden går fort när den bara försvinner. Vart tog mitt saknade år vägen? Skrämmande när man upptäcker ett förlorat år och att någon/något stulit av ens ynka tid på jorden.


Det här tar jag på djupaste allvar. Vem stjäl min tid?

Hej !

5 kommentarer:

Annica sa...

Alltså, man blir ju alldeles förtvivlad. Inte nog med att Sverige har förvandlats till rena vilda västern, dessutom går det omkring tjuvar och stjäl vår tid. Jag blir sååå upprörd! Dags att de politiska partierna tar tag i detta och även låter SD vara med och diskutera hur man ska hitta tjuvarna. Och det brådskar!

Anders sa...

I filmer brukar personer, som inte vill tala om var några år försvunnit, ha suttit i fängelse. Det finns väl ingen oredovisad Hinsebergstid?

Gunnel sa...

Annica: Visst blir man upprörd, men jag tror att regering och riksdag som hårt beskattar oss också stjäl av vår utmätta tid. Det är deras fel och ingen av dem bryr sig.

Anders: Norra Sunderbyn var väl det närmaste fängelse jag kommit, men det har jag ju redovisat. Billös, utan drickbart vatten och i dålig form tillbringade jag en hel vinter där i ensamheten.

Anders sa...

Har funderat på det förlorade året. Var inte du piga nånstans väster om Rönnliden ett år? Eller var det inräknat i Mörttjärntiden?

Gunnel sa...

Det var inräknat i Mörttjärntiden. Jag var 15 eller 16 år och var räfspiga under någon sommarmånad. Kommer inte ihåg vad familjen hette, men de var snälla och trevliga, bättre början på arbetslivet kunde jag inte få.