Mörkrets furste stiger ned
hotande och vred
Han rustar sig förvisst
med våld och argan list
likväl vi oss ej frukte.
Vi som gick i skolan på 50-talet fick lära oss psalmverser utantill. De sitter ännu kvar i ryggmärgen. Som rinnande vatten skulle vi också kunna rabbla städer, floder och berg. Dikten som följer är min brors upplevelse av sin skoltid, långt innan herrarna Baylan och Björklund satt sin prägel på den svenska skolan.
En gång i livet
tvingades jag bort från min mamma
för att gå i något som kallades "skola"
På lektionerna
lärde jag mig 1066 och 1632
"Vår Gud är oss en väldig borg"
och Nissan, Viskan, Sniskan och Piskan
eller vad de nu heter
Hallands otroligt viktiga fjolldiken
(I Norrland finns det ju 100-tals större vattendrag..)
tyckte vi alla
men vem vågade säga emot lärarinnan
så var det på den tiden
På rasterna
lärde jag mig praktisk konflikthantering, diplomati
hur man vinner respektive undviker slagsmål
hur man stoppar näsblod och - lite senare -
hur mycket smärta man kan tillfogas
av det motsatta könet.
Egentligen var det nog lite synd
att jag tvingades lämna min mamma.
Anders Hermansson
Trevlig helg!
4 kommentarer:
Humor, fiffighet och klokskap utmärker din broders författarskap. Och även hans hustrus. Jag har med glädje och behållning läst deras fina bok - som finns i min bokhylla. :)
Härmed hälsar jag till dem båda!
Väldigt mycket beröm till bror och svägerska. Det blir de säkert glada över. Jag känner ju min bror rätt väl och i unga år hängde inte alltid klokskapen med. Dock har han med åren mognat på ett imponerande sätt och jag är stolt över att vara ordförande i Anders och Nahides fanclub.
Vi (hustrun och jag alltså, jag pratar inte som en kung än) tackar Annica för de vänliga orden. Och som en liten parantes Gunnel: Visst hade jag skrivit "lärde mig" på båda ställena? Snälla?
Jadå Anders! Det var jag som slarvade. Ursäkta!
Skicka en kommentar