Det här blogginlägget är godkänt av min man.
Min käre make är socialdemokrat. Inte en sån där ljummen typ som röstar av gammal vana eller därför att föräldrarna gjorde så. Han är medlem av partiet och ingår i ett dörrknackargäng. Han pryder jackor och väskor med pins och andra partisymboler. Till och med mobilen är S-märkt.
I morse gav jag honom något att fundera på:
"Om jag vore blind och bad dig om hjälp för att rösta med SD, hur skulle du göra då? Skulle du göra som jag önskade eller ge mig valsedlar för socialdemokraterna? Jag är ju blind och har ingen aning om vad du lägger i min hand."
Han funderar än.
Här måste jag framhålla att jag varken som blind eller seende skulle rösta på SD, om nu någon skulle tro det.
Det här var ett litet påhittat dilemma. Hur skulle du göra i en sådan situation?
Lev väl!
16 kommentarer:
Jag har röstat åt en blind person ett par gånger och gjorde naturligtvis exakt som han bad mig om. Mitt samvete skulle inte ha låtit mig sova gott om jag inte gjort det.
Så, oberoende av en extra röst åt vilket parti som helst - mitt samvete och min goda sömn är viktigare. Valfusk i alla former är ju en styggelse.
Jag har funderat färdigt. Du skulle ha fått be någon annan hjälpa dig.
Anders: Jag anser också att man ska göra som den blinde vill. Absolut, där finns ingen tvekan. Samvetet skulle gnaga annars. Men om det gäller ens partner, den där som man vill bestämma lite över, nog skulle jag försöka mig på lite övertalning, innan jag till slut gjorde exakt som han ville.
Nisse: Jag tror du gör alldeles rätt, du skulle aldrig klara av att sätta en "felaktig" valsedel i ett kuvert.
Håller med Nisse. Skulle säga att du får be nån annan. På mobilen har jag också märke!
Käre far tillhör en utdöende art av partitalibaner som stöder sin ledare och sitt parti oavsett vad de säger. Partitalibaner finns i alla partier men är vanligast förekommande i de större och äldre partierna.
Den enda dörrknackare vi stött på hittills var en miljöpartist som förmodligen blev något skrämd av min miljöfientliga motorgräsklippare av sen 80 tals modell. Konstigt egentligen då vi inför EU-valet fick besök av vårt blivande(?) kommunalråd om sifomätningarna stämmer.
Peter, du vet väl att vad käre far gör är alltid rätt.
Yvonne: Jag har sett och beundrat märket du har på din facebookbild. jag skulle gärna ha ett likadant.
Peter: Jag beundrar de riktigt politiskt engagerade. Min idol i det sammanhanget är min egen far som jobbade hårt för det han trodde på och som också fick se samhället bli bättre för de allra flesta. En riktig gammelsosse och inte det minsta taliban.
Hoppas att du var snäll mot dörrknackarna, de enda de vill ha är din röst.
Nisse: Absolut!
Ser med glädje att ni äntligen har börjat uppfostra er förstfödde son så smått.
Vad är problemet? Jag ser det inte. Det är väl klart att man skulle rösta på det parti som den "blinda" bad om. Allt annat vore odemokratiskt. Och då vore ombudet mer blint än den "blinda".
Anders: Ha-ha! Att uppfostra barn är ett livslångt åtagande.
Annica: Jag tror att alla, skulle hjälpa den blinde att rösta som han/hon ville. Men nu gäller det din partner som helt plötsligt fått för sig att han ska rösta på det där partiet som du sätter som 8:a och kryssa för den där självgode politikern som du absolut vill pensionera med det snaraste. Du gör säkert som din partner vill, men nog sjutton vill du skaka vett i honom.
Ser med glädje att Annika och jag har samma åsikt. (Fan vad jag verkar glad idag, fast det bara är torsdag?).
Fortfarande ser jag inte problemet. Jag tycker inte ens det är något att fundera över.
Hur lite vett min partner än visade när det gäller politik så måste jag ändå respektera hans val av parti. Precis som jag förväntar mig att han skulle respektera mitt. Skaka om och skälla på honom kan jag göra efter jag röstat på SD åt honom. Förresten, om man inte kan be och lita på sin partner vem ska man då kunna lita på? Och vad är det som säger att den eventuella andra personen verkligen skulle rösta som du bestämt?
Anders, vad roligt att vi är helt ense! Åtminstone i denna fråga. ;)
Anders och Annica: Tryggt att veta att ni finns om man skulle få problem med synen.
Ja, oss kan du alltid lita på. Skönt att veta i en annars otrygg värld.
Vårt blivande kommunalråd har nu avgått efter att ha trakasserat en ung muf-kvinna via sms. Sorgligt.
Men vilken snuskis! Läste om honom på nätet, han tyckte själv att han bara skämtade. Dålig stil!
Skicka en kommentar