Midsommardagen inföll före 1953 alltid den 24 juni. Det var också samma helg som myggen vaknade till liv.
Den lilla inlandskommun som är min födelseplats var även myggens favoritställe. Det var i min gamla hemkommun som de trivdes som allra bäst. De samlades i miljarder för att festa på bygdens innevånare. De som levde och verkade i trakten gned in sig med tjära och myggolja och brydde sig inte särskilt mycket om att de förlorade blod till de hungriga utsugarna.
Hur tåliga invånarna var, förstod jag inte förrän mannen i mitt liv mötte myggen. Han hade aldrig sett något liknande och visade klagande sina "stora" myggbett för omgivningen.
Jag flyttade från trakten för länge sedan. Kanske har myggen också lämnat, eftersom de idag har långt färre personer att kalasa på. Kanske har de drabbats av hemlig utrotning och flyttat till trakterna runt Gysinge, där de inte heller är välkomna. Stackars myggor!
PS. Det här inlägget är nästan en exakt kopia av det jag skrev för två år sedan. Men det är tillåtet att kopiera sig själv. DS
Lev väl!
6 kommentarer:
Jag bor fortfarande kvar i den lilla hemkommunen och förstår inte varför den skulle vara speciell när det gäller mygg.
Vi var i Luleå den 8 juni och frun blev kraftigt myggbiten, alldeles röd på armarna. Då hade inte myggen visat sig i den lilla hemkommunen.
Vi hade inte tjära med oss men hon använde parfym som stadsborna och det var nog inte så lyckat.
En midsommar på 60-talet kom Nisse och jag till Mörttjärn. Han hade vita sommarbrallor och helt plötsligt såg man inget vitt bara för alla de mygg som satte sig på det vita. Han var iklädd myggor och alla dessa insekter älskar nytt blod.
Samma när Anita kommer till Luleå. Hon är nytt blod för den rätt okända Lule-myggan som då vaknar upp. Själv har jag aldrig använt parfym eftersom jag är "alscherisk" mot sådan.
För min del har jag aldrig blivit så myggbiten som i Yesilköy, (betyer f ö Grönköping) en förstad till Istanbul. Och där var myggen alldeles tysta, de förvarnade inte med ljudet som våra mygg.
Nåt annat: Visste ni att Malå hette just Malå fram till 1891-08-31, Malåträsk 1891-09-01 – 1967-06-30 och Malå fr o m 1967-07-01? Undrar varför man bytte namn? För att förvilla myggen?
Men är det inte en fördel av myggen håller tyst? Inandet innan de bestämmer sig var de ska bita är värst, för att inte tala om när man får en mygga i rummet där man ska sova.
Malå med allting så nära bytte nog namn för att ordet träsk inte kändes riktigt bra. Det finns alltför många obehagliga träsk i samhället.
Usch för myggor! De är de endaste varelser som verkligen har svärmat för mig...
Annica: Som tröst kommer här ett visdomsord av George W Bush.
"Framtiden kommer att bli bättre i morgon."
Skicka en kommentar