En gång varje sommar måste jag få skryta över utsikten från min balkong.
Man har som ung fått lära sig att skryta är fult, samtidigt som man ska vara stolt över vad man har, och jag har en balkong med utsikt. Och när jag snällt betalar min hyra varje månad får jag behålla utsikten och njuta av ögongodiset.
I morgon kommer en av mina svägerskor på besök. Hon som var/är gift med min bror Anders som avled för drygt två år sedan. Var/är, vilket är rätt? Han är för alltid hennes man, även om han inte sitter vid deras köksbord längre.
"Man dör 2 gånger", sa Bo Sundström när han var gäst i Niklas Strömstedts program. "En gång när man verkligen dör, den andra gången när någon säger ens namn för sista gången."
Så länge någon minns mig och talar om mig finns jag. Sen är jag bara en rad i kyrkboken eller en avlägsen prick i släktträdet, någon från en svunnen tid.
Nu hör jag någon säga att hon är ruggigt trist den där bloggerskan. Pratar bara om döden. Så kan vi inte ha det utan nu plockar vi fram lite fina sommarbilder från 2024.
Innerstadsfjärden har fått sina första näckrosor. Kan du se dem?
Herr Hermelin är omgiven av årets blomplantering. Hans staty är en fristående pelare som avslutas i ett människohuvud. En sådan staty kallas herm, men har ingenting med Hermelin själv att göra. Vanligt med sådana statyer i antiken. Jag har googlat.
Bara en vacker blomma
Årets bild av det talande trädet. Lite risigare än förra året, men ålder kan ha sin tjusning.
10 kommentarer:
Så fantastiskt fint! Underbart att få njuta av en så fin utsikt - du är att gratulera och det är verkligen inget skryt!
Själv tycker jag att du är helt underbar och inte det minsta trist. Skryt över utsikten är det inte heller. Bara ett konstaterande. Vilken dröm att ha det så! Vi låg med båten i Halmstad och där hade det, precis som på många andra ställen, byggts hyreshus (bostadsrätter) alldeles vid Nissan. Men träden som kanske var små när husen byggdes, hade nu vuxit upp och skymde HELT utsikten från de boendes balkonger! Det måste kännas som att bo i nästan som en djungel. Men något vatten kunde dom nog inte skymta.
Monet: Jag är nöjd och glad över min fina utsikt.
Elisabet: Tack för fina ord Elisabet. Det är samma här som i Halmstad. Björkarna skymmer utsikten för många, de har vuxit enormt bara under de 13 år jag bott här.
Tacka vet jag utsikten över ett P-hus och en ICA-butik. Det är grejer det!
😎😉
Bert Bodin: Jag skulle gärna se en ICA-butik från något av mina fönster.
Den utsikten är en ständigt föränderlig tavla.
Och jag är inte det minsta avundsjuk. Hm ...
Annica: Tröttnar aldrig på min utsikt, kanske för att jag i mitt förra boende bara kunde se asfalt genom köksfönstret.
Tack för senast! Det var ett nöje att träffas, prata en stund och äta gott, - för att inte tala om att sitta på er balkong och njuta av den legendariska utsikten IRL (som ungdomen säger nuförtiden). Den var precis lika vacker som bilden ovanför visar.
Apropå din lingvistiska fundering: Det är nog en icke-fråga för min del. Jag betraktar mig inte som änka efter Anders. Jag är hans fru så länge jag lever. Sedan blir vi båda "var" för resten av världen. Jag märker att det inte är så ovanligt att folk känner så.
Nahide: Tack själv. Trevligt med besök och att åka buss mellan Skellefteå-Luleå eller Luleå-Skellefteå går ju utmärkt. Många turer, vi kanske själva provar någon gång. Vi har ju inte sett Sara-huset än.
Skicka en kommentar