Städar mitt kylskåp och hittar morötter som jag får slänga, jag som nyss berömt mig själv för att nästan aldrig slänga mat.
När fantasin går på sparlåga och man inte har någonting annat att berätta om än mögliga morötter kan man väl skriva om teveprogrammen. De berör oss alla. Jag förvånas över vår fascination över känt folk som leker. De seglar över Atlanten, klättrar i höga berg, bakar, lagar mat och leker soldater. Kändisar intervjuar andra kändisar och vi gillar att titta. Ja det måste vi göra, eftersom programmen sänds år efter år och ingen verkar tröttna.
Mitt eget favoritprogram alla kategorier är "Fråga Lund." Där medverkar en ytterst färgstark och vältalig panel. Vem skulle inte vilja ha Gunnar Wetterberg som historielärare? Jag älskar karln! Ett annat favoritprogram är "På spåret", trots en alltför skrikig Luuk.
Satt framför teven i förmiddags och tittade på en brett leende skara som ska leda Sverige framöver. De sade sig vara ödmjuka inför uppgiften. Tycker inte riktigt att ordet ödmjukhet är typiskt för gänget.
"Men jag är väl ödmjuk", sa jag till min soffkompis. Efter en stunds funderade sa han: "Nej, det är du inte, men du är snäll!
Jaha! Då vet jag!
13 kommentarer:
Jag tror personligen, eller hoppas kanske, att de här programmen där alla ska utsättas för fysiska och psykiska vedermödor kommer att förlora sin tjusning ju mer vi får lära känna av verkligheten. Vem vill vara en Svansoldat när man samtidigt i grannkanalen ser de verkliga soldaterna bland ruiner, blod och vettskrämda civila? Vem vill få en svart kåpa på sig och kasta sig baklänges utför ner i kallvatten när man försöker bli en elitsoldat när det är så här tortyr går till i detta vårt nu? Hur kul är det med Robinson, som för övrigt leds av en känslokall fd elitsoldat när intrigerna frodas och man överger den svagaste?
Möjligen kan jag acceptera Fångarna på Fortet som har stora lekinslag för vuxna och alla vet vad de ger sig in på. Det programmet såg vi på franska också - det är dess ursprung. Och de äventyren var av betydligt tuffare och mera kreativt slag än de svenska.
Att det bakas och lagas mat och tävlas om de knäppaste saker - typ snoppstorlekar - kan man ju ha överseende med och man behöver inte titta för den delen heller.
Jag gillar också Fråga Lund - född där - och tycker väl att historieprofessorn är sådär. Som född i Skåne och dialektkänslig kan jag säga att han långt ifrån talar en vårdad lundaskånska, snarare en bred, faktiskt mycket ful, dialektal variant! Jag ryser varje gång jag hör honom.
När det gäller den nya tillträdande regeringens ödmjukhet är det väl inte precis det första man efterlyser. Handlingskraft, allvar och samarbetsförmåga är väl så viktigt och inte har de motbevisat mig ännu när det gäller det!
Det är fascinerande hur olika det är - vilka program vi människor finner intressanta -. Personligen är jag totalt allergisk för alla lekprogram typ ”Bäst i test”, men älskar ”Över Atlanten”, plus dokumentärer som ”Ambulansen” och tidigare ”Akuten”. På spåret är bäst av allt och Gunnar från Lund hade jag också gärna haft som lärare. Dialekten stör mig inte det minsta. (”Svenska nyheter” kan jag lätt avstå ifrån) .., hälsar Elisabet som kommenterar från mobilen och då blir anonym.
Jag tittar också på Fråga Lund. Men lite trams kostar jag även på mig. Dobidoo t.ex. Man är ju mångsidig.
Monet: Jag tycker att Wetterberg talar en tydlig, lättförståelig och något sävlig skånska, men jag kan förstås ingenting om skånska dialekter. Jag gillar hans passion och berättarglädje och det gäller faktiskt hela panelen.
Skulle kändisar delta i Naked attraction skulle nog även jag smygtitta.
Tror inte heller att ödmjukhet är så typiskt för politiker. Men Kristersson nämnde ordet under presskonferensen igår.
Elisabet: Tur är väl det att vi gillar olika. Jag klarar inte datingprogram som t ex "Bonde söker fru" med flera av den sorten. Men min man gillar det, så teven är på. "Svenska nyheter" kan jag också avstå ifrån.
"Över Atlanten" ser jag gärna och även programmet där kändisar söker sina rötter. Det blir till intressant historia om hur det var förr. Gillar dessutom att se på bak- och matlagningsprogram.
Bert Bodin: Jag trodde förstås inte att du gillade trams, men det är lätt att gilla Dobidoo och Lasse Kronér, det gör även jag.
Jag kommenterade mest eftersom jag undrar och reagerar över de många svenska, fysiskt mycket hårda program som bara går ut på att vuxna människor ska ”härdas och personlighetsutvecklas” och dessutom mobbas ut under förnedrande omständigheter. Min teori är att vi i Sverige har för lite egen verklighet av just krig och krus och därför måste hålla på med sånt här kvasipsykolgiskt hittepå.
Jag gillar som sagt också Fråga Lund, På Spåret och tittar gärna på Let’s Dance men allt annat som Mello, Dobidoo, och framförallt Idol går helt bort. Gillade Skavlan men inte uppföljarna. Min Sanning är mycket bättre. Kan föralldel titta på Över Atlanten men det är också på gränsen eftersom det visar deltagarna i extremt utlämnande miljöer där de kräks, har ångest och förstås som vanligt ska berätta om taskiga barndomar som i alla svenska program. Sport går helt och håller bort från oss - vi slår till och med över vid de dagliga sportnyheterna!
Vi är mera inne på dokumentärer, Uppdrag Granskning och Babel, medicinska och vetenskapliga program. . Och tittar mycket på franska, brittiska och amerikanska nyhetsprogram. När det gäller lundaprofessorns skånska så är det en väldigt ”obildad’ dialekt som man förstås bara känner igen om man är därifrån. Han har dessutom lagt sig till med samma manér som Björn Ranelid och på sin tid John Pohlman - ett slags försök att rikssvenskifiera både skånsk satsmelodi och de skorrande r:en till tungrots-r. För oss dialektkänsliga skymmer sånt helt eller delvis de budskap de framför. Betvivlar inte en sekund historieprofessorns kunskaper men är inte lika lättimponerad. Jag hade den stora turen att gå i ett skånskt gymnasium där samtliga lärare var specialrekryterade just från Lund, flera av dem docenter och senare professorer vilket har varit ett stort privilegium hela livet!
Ett av de svenska roligaste programmen är Parlamentet med ovanligt kvicka och slagfärdiga deltagare, det passar mig utmärkt! Sen är det väl som sagt bra att det finns utbud för oss alla.
”Krus” ska naturligtvis vara kris!
Monet: Förstår inte heller varför någon vill delta i "Över Atlanten" och "Kompani Svan." Det verkar farligt. Men våra kändisar har frivilligt gett sig in i leken så jag antar att de får bra betalt.
Tittar gärna på Let´s Dance men är tveksam till Parlamentet där en del av deltagarna går över gränsen (min gräns) och inte alls är roliga. Däremot gillar jag vintersport, särskilt längdåkning och skidskytte. Håller med dig om att det är bra med utbud för oss alla
Även här slängs det ibland morötter. Man borde ha en kanin i kylskåpet. ;)
Angående TV: "Fråga Lund" och "På spåret" är riktiga höjdare. Ser också program om musik, teknik, natur, vanliga människors vardag, t.ex. "Vägens hjältar", "Svenska truckers". Och gärna pratprogram som "Hellenius hörna", "Bergfeldt", Renée Nybergs olika program. Trevliga humorprogram — ja, tack! Men ett stort NEJ till sport, fåniga tävlingar och dokusåpor.
Annica: Har samma uppfattning som du när det gäller dokusåpor men måste erkänna att jag tittat på Robins0n de första åren och även Hollywoodfruar och Bachelor. Man måste ju se programmen innan man spolar dem.
Måste bekänna att jag sett "Hem till gården" från dess början. Har också ett femtontal inspelade "Mord i Midsumer" från början av 2000-talet och väntar på att tiden ska räcka till så att jag kan se dem.
Gunnel: för att inte tala om Familjen Ashton på den tiden det begav sig! Eller danska "Matador". Älskade Hem till gården de första åren, men har inte tittat sedan dess. /Elisabet
Elisabet: Man såg ju allt på den tiden och både Ashton och Matador var fantastiska serier. Så många fina serier som kommer från Danmark. Badhotellet brukar jag titta på.
Skicka en kommentar