Jag sitter på jobbet och sorterar papper när arbetskamraten till vänster om mig böjer sig fram och säger:
"Gunnel, du luktar svett!"
Jag vänder mig till kvinnan vid min högra sida och frågar henne om det är sant att jag sprider dålig lukt.
"Nja, inte så farligt, det kunde vara värre", säger hon och rynkar på näsan.
Jag börjar känna olust, ingen vill väl sprida obehagliga odörer ikring sig.
Under min 45 minuter långa matrast bestämmer jag mig för att åka till min kompis på Bergnäset och be att få låna hennes badrum en stund. Jag behöver saneras. Jag vandrar över stigar, snubblar på trädrötter och jagas av skumma karlar. Till slut kommer jag fram till bebyggelse, men hittar inte kompisens gata, ser bara en skylt där det står EFS. Samtidigt kommer jag ihåg att min goda vän flyttat till stan, så vad i fridens namn gör jag här. Plockar upp min mobil för att ringa min man, vi ska ju hämta upp den moped som vi köpte på Blocket. Men hur ska jag kunna förklara för honom var jag är, när jag själv inte har den blekaste aning.
Det är skönt att vakna efter en mardröm. Den kändes så verklig att jag för säkerhets skull genast hoppade in i duschen.
Ha en fin och nykter torsdag!
6 kommentarer:
Mardrömmar kan vara väldigt svettframkallande.
Annica: Ja, verkligen. Man upplever mycket i sina drömmar men det är sällan man minns dem.
Om man kommenterar sina drömmar högt direkt man vaknar minns åtminstone jag dem. Huvuddatorn kopplas in på nåt sätt. Prova! Sedan får man ju hoppas att partnern står ut med babblet.
Anders: Det är klart att partnern står ut. Äktenskapet är av Gud stiftat för att man ska ha någon att dela sina drömmar med. :)
Drömmar är konstiga.Du hade INTE haft en mobiltelefon när du jobbade.
Bergnäset,eller i vattnet nedanför verkar vara platsen i dina drömmar.
Det är så sällan man kommer ihåg sina drömmar.
Det finns en som jag drömmer om o om igen.Ska inte gå in på den,
bara så obehaglig.
Försökte kommentera igår,men då gick det inte.
Få se om det lyckas bättre nu.
Yvonne: Det lyckades bättre. Inga normala lagar gäller när det handlar om drömmar. Jag jobbade inte på posten, däremot var den ena arbetskamraten en postis, den andra inte. Kvinnan som jag skulle besöka på Bergnäset umgicks jag med när jag var hemmafru med små barn. Hon har i verkligheten nyss flyttat till stan. Så man blandar gammalt och nytt, verkligt och overkligt i en skön röra.
Trist med obehagliga drömmar, man undrar varför de återkommer.
Skicka en kommentar