På museet finns en utställning som berättar och visar bilder av 1400-talsmålaren Albertus Pictor, vars arbeten finns kvar i en del kyrkor, bl a i Gammelstad. Hans motiv säger mycket om den tid han levde i. Exempelvis beskrevs kvinnor i kyrkomålningar som antingen:
Madonnor: Upphöjda, förhärligade och gudomliga.
Horor: Svagsinta, opålitliga, lättjefulla. Lockande till fördärv och ogudaktigt leverne.
Trollpackor: Mottagliga för ondskans och djävulens inflytande. De skyggade inte för djävulen i jakt på det åtråvärda smöret. Trollpackan som red iväg på sin kvast användes som motiv på målningar till allmän varnagel och eftertanke.
De stackars 1400-talstjejerna hade inte mycket att välja på i jämförelse med dagens kvinnor som till och med kan få bli präster trots att det gör ont i vissa bibeltolkande själar. Men i likhet med 1400-talet är madonnan fortfarande madonna, horan är fortfarande hora, men trollpackan som vill ha del av smöret hon kallas numera för feminist.
Ha en härlig sjusovardag!
5 kommentarer:
Undrar vad man själv hade klassats som? Nog är man glad att man lever NU - i detta århundrade.
Grubbla icke, Annica! Naturligtvis blir vi klassade som madonnor. Det är ju givet!!
Om någon skulle tro att jag menar att feminister är trollpackor, så är det totalt fel. Jag tycker däremot att de ibland blir behandlade som sådana. Själv är jag feminist när det behövs.
Somliga män har en dikotomisk syn på kvinnan, kanske det beror på rädsla för deras styrka. Se t ex redan Shakespeare (ur Sonett nr 147):
"Jag kallar dig min ljusa, fagra skatt.
du som är helvetssvart och mörk som natt."
Jag grubblar icke nämnvärt.
Annica: Men du håller väl med mig.
Anders: Ja, det var verkligen en dikotomisk vers men jag fick ju gå till SAOL för att förstå.
Skicka en kommentar