Fredag förmiddag går jag in på godiskiosken i stan för att köpa choklad. Går till kassan och betalar, kassören säger något som jag inte hör och jag säger genast "nej." Jag är helt övertygad om att hon sa det vanliga "Vill du ha kvittot?" Hon ser lite förundrad ut över mitt nej så jag frågar för säkerhets skull: "Vad sa du egentligen?" Hon svarade att hon hade önskat mig en bra dag. Kan inte låta bli att småle när jag går därifrån.
Sådana missförstånd händer ofta för den som har dålig hörsel och att jag behöver en hörapparat även till mitt högra öra är uppenbart. Undra på att vi gamlingar ser bortkomna ut ibland, vi hör ju inte vad folk säger.
Tidigare i veckan gick min man och jag för att förtidsrösta i kyrkovalet. Jag satte mitt röstkort i en innerficka i min nya jacka. Det började regna så vi struntade i valet och gick en annan väg hem. När jag ska plocka fram mitt oanvända röstkort är det borta. Fickan i nya jackan var ingen ficka, bara en tygflärp med öppen botten. Så någonstans i markerna runt Luleå ligger mitt röstkort och fladdrar i regnet medan jag fått beställa ett nytt.
Dagens moral: Kolla dina fickor, de kanske inte finns.
8 kommentarer:
Det blev ju faktiskt lite kul med ditt svar på kassörskans "ha en bra dag". Skriver jag fnittrande. Hörselproblemet känns bekant.
Du tappar bort ditt röstkort pga. en bottenlös ficka. Jag har inte ens fått ett röstkort. Inte undra på att PustNord går dåligt. Deras brevbärare tycks inte vara läskunniga. Blä!
Läser och ler. Själv har jag råkat slänga mitt röstkort och struntar nu i att beställa nytt. Pv - som i och med kören är den av oss som har absolut mest med det kyrkliga att göra - har sedan länge gått ur svenska kyrkan och behöver inte bekymra sig.
Någon gång länge sedan deltog jag (eller lyssnade på) ett oförglömligt samtal mellan två gamla vänner som inte hade träffats på många år. De möttes hos oss och det blev ett kärt återseende. De hade så mycket att prata om gamla tider och båda var verkligen pratglada typer. Kruxet var att båda hade usel hörsel och båda var tjurskalliga nog att vägra inse detta. Så för oss som lyssnade blev det ett surrealistiskt samtal. Men alla var lika glada och nöjda efter mötet.
Minns även samma typ av glada och givande samtal mellan min far och min faster när de träffades någon gång om året. Det var alltid en fröjd att vara del av dessa prat. Tala om "Goddag yxskaft", men ack så rart och roligt! Människan har en enorm fantasi och tolkningsförmåga att ta till när det gäller.
Även med hela fickor kan viktiga lappar försvinna. Skrev en inköpslapp på grovt papper och lade i min hela bakficka. När jag kom till affären var den borta, efter en gångväg på 50 meter till ICA. Såg den inte någonstans på tillbakavägen och inte hemma heller.
Undrar om någon vill hindra dig från att rösta? Man klantade ju till det även vid förra valet. Det är som att ingenting riktigt fungerar numera.
Jag är inte heller så intresserad av kyrkovalet, men jag har hittills röstat i varenda val jag haft rätt till och fortsätter nog så.
Jag har en ingift släkting som har problem med starka ljud. Han har hörselskydd och har lärt sig läsa på läpparna. Det är nog för sent för en gamling att lära sig. Men visst kan det bli roliga och skrikiga samtal mellan oss halvdöva.
Du hade definitivt någon skum person bakom dig.
Skicka en kommentar