Vad vill han säga, mannen i gummistövlar på väggen i Luleå konsthall? Är han arg, stolt eller vill han bara visa att han kan lyfta en kvist på en arm. Gillar honom. Han är rejäl och jordnära. Kan komma från Malå.
Från samma konsthall.
Läser i tidningen att nyutgåvor av Roald Dahls barnböcker på engelska ska få nya bättre lämpade ord istället för de gamla omoderna. Rödpennan har gått varm och bland annat byts ordet "fet" mot "enorm", "ful" mot "otäck", "mamma och pappa" mot "föräldrar" osv i all oändlighet. Böckerna ska anpassas till vår tid.
Men ska man ändra i gamla böcker för att de ska passa i vår tid? Dagens värderingar är just bara dagens. Om 50 år tycker vi annorlunda och det som är rätt idag kan vara fel i morgon. För mer än 70 år sedan använde Astrid Lindgren n-ordet när hon skrev om Pippis pappa, men då hade inte ordet den laddning det har idag.
Alldeles osökt börjar jag tänka på blodapelsiner. En förbålt god och nyttig frukt. För några år sedan var det en fruktgrossist som inte gillade ordet blodapelsiner. Det var osmakligt. Istället blev det "röda apelsiner" som han ansåg vara ett vackrare ord och mer lockande för kunderna. Jag tror faktiskt han fick genomslag på Coop, som numera kallar sina blodapelsiner för röda.
Kanske är det dags att byta namn på blodpuddingen för att göra den smakligare och populärare. Men vad ska den heta? Är det någon som vill ha lite "brun pudding" till middag? Nej, tänkte väl det.
13 kommentarer:
Intressant inlägg! Ja, att i alla lägen vara politiskt korrekt är minsann inte det enklaste. Minns hur fånigt jag tyckte att det var när blodapelsiner plötsligt fick nytt namn och man i butiken fick skriva skyltar med det "nya ordet". Jag förstod aldrig vitsen.
Elisabet: Ibland blir det bara fånigt när man ändrar ord. Vårdcentral blev hälsocentral och den ändringen kostade mycket pengar och ändå är vi lika sjuka.
Ibland verkar det som att vi blivit för känsliga. I det vi:et ingår inte jag. Jag klarar både blodpudding och blodapelsiner. Blod är nyttigt. Utan blod i ådrorna står vi oss slätt.
Eller när städerska förvandlades till hygientekniker. För mig innebar det att någon ansåg att städerska inte var ett bra yrke i sig, nej, vi måste ändra så det låter finare! Hur skulle världen se ut om ingen städade? Vilket oerhört viktigt arbete!
Bert Bodin: En gång var jag med i "blodpaltens vänner". Vi var några från kommunhuset i Malå som beställde blodpalt från Skellefteå. Ingen känslighet där inte.
Elisabet: Man försöker höja deras status med ett nytt namn på samma lågavlönade, men ack så viktiga jobb. Städare och sopgubbar, vad vore vi utan er.
Vad ger oss rätten att ändra i just LITTERÄRA verk? Då borde det ju vara fritt fram att också kludda dit kläder på Zorns nakna kullor eller Goyas "Maja". Eller sätta kalsonger på Michelangelos "David". Tänk så stötande många gamla skulpturer och monument kan vara! Förresten, borde inte några toner här och där i Dvoràks "Från nya världen" ändras, den skrevs 1892-1895 så den är ju rätt ålderstigen nu? För att inte tala om Mozarts och hans gamla "Eine kleine Nachtmusik"!
Nej, vi ska akta oss från att ändra i originalverk. Det är att sudda ut delar av historien; kedjan tappar länkar. Dessutom blir det ett fasligt sjå att uppdatera kultur eftersom värderingar, åsikter och smak ändras hela tiden. Men det är ju det som år historia, det läggs till nytt för varje dag. Men det som varit har varit och går inte att ändra på.
Vad är det med vissa människor som blir så kränkta av allting numera?
Jag älskar BLODapelsiner och gillar BLODpudding. Hälsar en rödfull tant som äter rödförtunnande medicin.
Kom plötsligt ihåg att jag också skrivit om röda apelsiner, i maj 2015. Det blev några kul kommentarer.
https://antasnaque.blogspot.com/2015/05/snaque-om-mat.html#comment-form
Annica: Ha-ha! Har faktiskt stått framför David i Florens och beundrat honom. Nåde den som rör honom. Han är perfekt. Litteraturenen är nog det område som mest blivit drabbad av klåfingriga "förbättrare."
Men det finns litteratur som kanske borde revideras. Bibeln t ex. I Mosebok sägs: Var och en som förtär något blod, han skall utrotas ur sin släkt." För att inte tala om alla andra religiösa förbud som plågat folk genom årtusenden och gör det än.
På tal om kommentarer till "namnbytet" från städerska: Det är inte orden som sårar människor, utan de värderingar som vi laddar dem med. Jag minns en gång en klok man som sa i ett s k "värdegrundsmöte" för kommunanställda:
"Kalla mig vad Ni vill; städare, lokalvårdare, hygientekniker. Jag bryr mig inte. Bara Ni ger mig ett anständigt lön att leva på och hyggliga villkor att arbeta med. Först då visar Ni respekt. Annars är Ni bara skenheliga".
Han var dessutom utlänning (eller invandrare, migrant, svenskarab, nysvensk, nyanländ, svensk medborgare av icke-nordiskt ursprung m m).
Förresten Annica, vilket bra förslag till SD-topparna i Mora; att de skulle måla in lite gulliga folkdräkter på Zorn:s kullor!
Nahide: Jag håller med karln som mest av allt vill ha en anständig lön och hyggliga arbetsförhållanden och respekt för att han gör ett bra jobb. Spelar ingen roll om man kallas städare eller hygientekniker eller någonting helt annat. Det är bara ytligt.
Nahide: Hurra för den kloke mannen! Respekt visas inte med ord utan handlingar.
Gunnel: Din blogg gjorde susen! Dahl:s förlag backar nu och ger ut boken utan ändringar.
Nahide: Ha-ha! Vilken makt jag har.
Skicka en kommentar