Den fantastiska Melodifestivalen

I lördags satt vi och slötittade på "Mellon. Det är på intet sätt vår musik men man vill ju hänga med när barnbarnsbarnen pratar om Lilla Al Hadji och Greczula. För oss gamlingar är det mest skrän och sjukdomsframkallande scenuppträdanden. 

2012 fick jag som julklapp en biljett till genrepet på Melodifestivalen. Tyckte att det skulle bli kul att se spektaklet på plats. Det året var "Mellon" kulturell. Torsten Flinck sjöng "Jag reser mig igen" med en stark och raspig och smått försupen Dramatendramatisk stämma. Håret reste sig på armarna. Varje ord hördes, han var överlägset bäst. Även författare Ranelid var med, pratade om kärlek samtidigt som någon flicka sjöng, Det året vann Looren med Euphoria, en låt som jag överhuvudtaget inte märkte. Danny var också med, barnbarnets favorit enligt bilden ovan.

För cirka 5 veckor sen föll jag illa och skadade ryggen. Smärtsamt några veckor, men i förrgår gick jag till stan och var helt smärtfri. Tacksam över att även gamla tanter kan läka.

 

Min sjukjournal

För cirka 4 veckor sedan stod jag på huk framför en bokhylla för att fixa en kontakt som lossnat. Det skulle jag inte ha gjort. Helt plötsligt släppte skivan jag höll fast mig i och jag föll baklänges mot rumsgolvet, slog i rygg och huvud och kände direkt att det här var inte så smart.

Nu, en månad senare är jag nästan smärtfri. Är fortfarande inte vän med min säng och tillbringar en del av nätterna i fåtöljen. Det mesta går lite långsammare men jag hör till dem som har tid. Irriterar mig mycket på min egen klantighet, jag som är så otroligt rädd för halka, går och skadar mig på mitt eget vardagsrumsgolv.

Jag har verkligen njutit av sändningarna från OS. Kanske mest för att det gått så bra för våra idrottare och då speciellt för tjejerna. Två sköna guldmedaljer bara idag. Kommer ihåg experten från OS 1968 som kläckte ur sig att visst är det roligt med damernas medaljer, men det är ändå männens prestationer som räknas. Det skulle ingen säga idag.

 

Januaribilder och en stollig president

I väntan på att inspirationen ska flöda igen sätter jag in några januaribilder från 2015. Det ser nästan likadant ut idag med 20 minusgrader och gnistrande frost i träden.

Det går inte att nonchalera Donald Trump, hur mycket man än försöker. Han syns och hörs mer än vad människosläktet egentligen tål. Har världen någonsin upplevt en så självgod ledare och uppblåst pösmunk som denne 79-årige president. Hur kunde han bli vald?

Nu har han instiftat ett fredsråd, där ett 60-tal länder är inbjudna. För att få en plats vid presidentens nyinstiftade råd ska det inbjudna landet punga ut med 1 miljard dollar. President Trump själv har vetorätt och möjlighet att kasta ut ett land som inte behagar honom. Han har redan tagit bort sin inbjudan till Kanada, eftersom Kanadas premiärminister sagt något som inte accepterades av den känslige Trump.

Man undrar hur länge den gamle mannen orkar. Han är ju 79 och färdig för gungstolen. Och hur länge orkar USA ha denne clown som representant för sitt land?

 

 

Standardhöjning med mera

Någon sa att bloggar blivit populära igen. Kanske dags för mig att väcka min tynande blogg.

När jag sitter framför teven får jag ofta googla på ord som är nya för mig, igår t ex på "tweaka" och "icks." Orden kommer förstås från engelskan och om det händelsevis finns någon annan som inte förstår, så lär tweaka betyda något man kan finjustera och icks något som man avskyr och knappt uthärdar. Något som man tycker illa om hos sin partner t ex.

Orden förekom i "30 minuter" och i "Skavlan." I bägge programmen var Liberalernas Mohamsson med. Tycker synd om denna stackars kvinna som ska hjälpa ett parti från 1,8% till 4%. Hon startar starkt med medverkan i två program som sänds samma kväll. Hon kommer säkert att bli utbränd och troligen till ingen nytta.

ICA skickar sin årliga mail och berättar att jag burit hem 885 kilo mat under 2025. Och mest handlat polarbröd och avocado.

Loggar in  på Kivra som berättar att årets löneförhöjning för min del  blir 167 kronor. Vilken standardhöjning!

 

Knäckebrödsmacka mitt i natta.

Sitter mitt i natten med en kopp te och en knäckebrödsmacka med ost. Det är gott och jag njuter verkligen av mitt nattfika. Kvinnor lär ha större problem med sömn än vad män har. Kvinnor ältar problem, både världsliga och vardagliga när det egentligen är mycket bättre att sova.  Vakenhet löser ingenting, man är bara tröttare dagen efter.

Nytt år och lite statistik från 2025. Jag lyssnade till 79 böcker under året. Sista boken för året blev Fredrik Backmans "Mina vänner." Bra, annorlunda, tänkvärd men alltför lång som så många böcker är numera. Många deckare blev det, både bra och dåliga.

En blomsterbukett till minne av 50- och 60-talsidolen Elvis Presley född den 8:e januari. Av någon anledning kommer jag alltid ihåg just hans födelsedag. Han skulle ha fyllt 91 i år, men blev bara 42.

En krönikör i Aftonbladet skrev en gång att födelsedagar har en poäng till dess man fyller 25, sedan är livet ett enda maratonlopp till dess man är 75, Då börjar födelsedagen bli en dag att visa upp sin distingerade och dyrköpta vishet. Man har fått värdighet. Äntligen!