Hondan Hilda har lämnat oss

Hondan Hilda har lämnat oss. Hennes plats i garaget i vårt hyreshus står tom. Hon, för det är en hon, blev vår sista bil.

Bilen på bilden ovan blev vår första bil, en Volvo Duett av 1957 års modell som vi köpte för 3000 kronor 1963. Den förde oss och vårt enkla bohag från Stockholm till vårt nya hem i Norra Sunderbyn. Volvon var kostsam och krävde ständiga reparationer.

Med nytaget körkort

Mellan åren 1965-1985 hade vi fem "Saabar", de första var av tvåtaktsmodell. Krånglade ofta och var kostsamma.

Nu lämnade vi "Saabarna" och övergick till Mazda. Det blev fyra stycken mellan åren 1988-2011. Stabila och rejäla bilar som man kunde lita på. Max, Lukas, Viktor och Hampus, alla döpta efter namnsdagen, den dag de köptes.

Och nu har Hondan lämnat oss och flyttat till Sunderbyn. Efter 62 år med 11 olika bilar är det slut. Vi är bilfria på gott och ont. Hondan hade gått 153 mil det senaste året och var rätt trött på oss som aldrig gav henne luft under vingarna.

Och nu äntligen fungerar hissen.

 

Svärfar lämnade fäderneslandet

Den här skönlockige och storögde gossen föddes för exakt 121 år sedan, den 11 november 1904. Blev moderlös efter någon vecka då mamman dog i barnsäng. Uppfostrades delvis av sina fastrar. Gossen blev så småningom min svärfar.

23 år gammal emigrerade svärfar till USA och Detroit. Samma år gjorde en annan Lindbergh en resa i motsatt riktning. Han hette Charles och blev världsberömd genom att vara den förste som flög över Atlanten. Det var fint att heta Lindbergh just då. Åtminstone påstod svärfar det. 

Svärfar jobbade i en bilfabrik och när den stora börskraschen kom 1929 blev svärfar Signar arbetslös. Överlevde de närmaste åren som bonddräng och påstod själv att han var helt suverän på att mjölka kor. Bonden själv var djupt imponerad av den duktige svensken.

Efter 20 år i USA ville Signar besöka Sverige och släkten igen. Då hade han hustru och tre barn med sig på resan över Atlanten. Bosatte sig så småningom i Bureå där han levde resten av sitt liv.

Själv är jag oerhört tacksam att Signar återkom till Sverige med sin familj. I soffan bredvid mig sitter hans äldste som jag lärde känna när han var lärarvikarie i Malå 1958. Vi har alltså varit ett par i dryga 67 år. Det är nästan imponerande om jag får säga det  själv.

 

November och "black month"

Året har 16 månader,

november, december, januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober,

november, november, november.

/Henrik Nordbrandt/

En dikt som funnits på min blogg ett flertal gånger. Aldrig har den väl känts så rätt som i år, när grå moln och regn varit en daglig syn under en ruskigt lång period.

Lyssnade till Sissela Kyle som berättade om sitt liv. 68-åriga Sissel anser att hon är väldigt gammal. Skulle man räkna dessa 68 år bakåt från hennes födelseår 1957 skulle hon hamna på år 1889 och det tycker hon är rena forntiden.

Skulle jag göra samma sak skulle jag hamna på 1851, betydligt närmare stenåldern än Sissela Kyle.

Men tack och lov räknas tiden framåt. 1851 var Oscar I kung i ett av Europas fattigaste och smutsigaste land, där många utvandrade till Amerika för att förhoppningsvis få ett bättre liv. Kung Oscar själv var inte särskilt trogen sin drottning och blev far till "Prinsarna av Lappland."

Stadsparken idag

BLACK MONTH hos Plockie står det i en annons i NSD. Man ska väl inte reta upp sig på småsaker men varför reklam på engelska språket, dessutom med ordet "month" som är rätt svåruttalat för  Svensson. Köper vi mer, känns varan exklusivare om vi använder engelskan, eller vad? Förklara gärna du som förstår.

Och hissen är fortfarande trasig.