Den här skönlockige och storögde gossen föddes för exakt 121 år sedan, den 11 november 1904. Blev moderlös efter någon vecka då mamman dog i barnsäng. Uppfostrades delvis av sina fastrar. Gossen blev så småningom min svärfar.
23 år gammal emigrerade svärfar till USA och Detroit. Samma år gjorde en annan Lindbergh en resa i motsatt riktning. Han hette Charles och blev världsberömd genom att vara den förste som flög över Atlanten. Det var fint att heta Lindbergh just då. Åtminstone påstod svärfar det.
Svärfar jobbade i en bilfabrik och när den stora börskraschen kom 1929 blev svärfar Signar arbetslös. Överlevde de närmaste åren som bonddräng och påstod själv att han var helt suverän på att mjölka kor. Bonden själv var djupt imponerad av den duktige svensken.
Efter 20 år i USA ville Signar besöka Sverige och släkten igen. Då hade han hustru och tre barn med sig på resan över Atlanten. Bosatte sig så småningom i Bureå där han levde resten av sitt liv.
Själv är jag oerhört tacksam att Signar återkom till Sverige med sin familj. I soffan bredvid mig sitter hans äldste som jag lärde känna när han var lärarvikarie i Malå 1958. Vi har alltså varit ett par i dryga 67 år. Det är nästan imponerande om jag får säga det själv.
