söndag 19 oktober 2025

Vi är inte vänner, datorn och jag.


Nej, vi är inte alls vänner, min nya laptop och jag. Lösenorden duger inte, jag hittar inte alla mina bilder. De som finns här på bloggen är från oktober 2019. Men framgång följer på motgång har någon citatmakare sagt och jag kan bara hoppas att det stämmer.

Som en extra motgång har hissen lagt av. Inte trevligt för oss som bor på 4:e våningen, men det fixar sig på måndag tror Lulebo.



I nitton timmar har jag lyssnat på "Mitt liv i Nato" av Jens Stoltenberg. Han är en favorit bland politiker, lugn, sansad och klok. Trots mitt ointresse av Nato var boken verkligen "lyssningsvärd." Stoltenberg har under 10 år i jobbet som generalsekreterare träffat de allra flesta som har makten i vår värld. Trump t ex som var och är enormt ilsken över att Europa betalar så lite till Nato. Det tyckte även Obama och Biden men på ett lite finare sätt. Stoltenberg har fikat med Erdogan och försökt få honom att släppa in Sverige i Nato. Erdogan kunde inte förstå varför svensk polis bara tittade på vid koranbränningarna. Stoltenberg har haft samtal med drottning Elisabeth och hon var precis som en drottning ska vara, snäll och rar.

Men 19 timmar var mastigt. Nästa bok blir med Sissela Kyle och den är bara  på 7 timmar.

torsdag 9 oktober 2025

Den vackraste oktoberdagen och ett otäckt mord


Den vackraste dagen i oktober speglar sig stan i den klara vattenytan. Passar på innan isen kommer och speglingen är över för det här året.

Sitter och skriver med Nisses gamla laptop. I morgon får jag hämta min nya laptop där det mesta redan ska vara installerat. Trots det, vet jag på förhand att mycket kommer att krångla. Jag är pessimist i förväg.



Som före detta Malåbo har jag följt serien "Morden och Malå. Gillar inte att den person som fick 2 år i fängelse för skyddande av brottsling, får så mycket plats med sitt skränande. Ingen hänsyn till brottsoffrets anhöriga. Men mest sorgset var samtalet mellan personen på 112 och den svårt skadade mannen. Ambulansen kom, men fick inte, eller kunde inte gå in till den döende för att gärningsmannen kunde finnas kvar i lägenheten. Polisen måste i sådana fall gå in först och närmaste polisbil fanns i Skellefteå, 12 mil bort. Kvinnan på 112 bad den skadade mannen att försöka krypa till dörren, där skulle ambulansmännen kunna hjälpa honom. Offret orkade inte. Det blev offrets mamma som fick gå in till sin svårt skadade son innan ambulansmännen kunde ta honom till sjukstugan där han dog av sina skador. 




Slut!









 

torsdag 2 oktober 2025

Reklam för Gunnel


Min blogg fyller 16 år idag. Den skrevs med glödande iver de första åren, sen har den blivit allt sömnigare, precis som bloggerskan själv.



Jag läser på nätet att i Jan Guillous kommande bok förekommer en skurkaktig person som heter Gunnel. Modellen till denna Gunnel lär vara en Expressenjournalist som Guillou avskyr som pesten. Expressenjournalisten kontrar med att inget kan vara mer fel än att kalla en skurk för Gunnel. Det namnet doftar ju inget annat än gammal folkpartist eller förnumstig folkskollärare.

Nästan alla som heter Gunnel är mellan 80 och himmelriket. Namnet ser man vanligast i dödsannonser. 2016 var vi 24000 med det namnet i Sverige.  2022 var vi ca 20.000. Vi är utrotningshotade, ingen döps till Gunnel längre.

Det är ju synd. Det är mysigt att ha namnsdag den allra första dagen på den allra första sommarmånaden. Jag vill varmt rekommendera blivande föräldrar att i framtiden skapa en och annan Gunnel. Det är ju som vi alla vet en fruktansvärd brist på förnumstiga lärare och en ännu större brist på folkpartister.



 

söndag 21 september 2025

Världen befolkas av clowner


Det här konstverket finns på en dörr till en elcentral. Texten på tavlan  är en snäll åthutning till alla de ungdomar som brukar klättra upp på elcentralens tak och hoppa i vattnet nedanför.



Det här är årets bild av trädet som är i samma fas av livet som jag. Lite skröpligare för varje år och utan ungdomlig glans men vi älskar livet och vill stanna kvar så länge som möjligt.



Aktuell dikt från boken "Ur läsebok för syndare."

"Humanisterna har alltid verkat
för mänsklighetens humanisering.
Hatet i världen är nu så våldsamt
att inga heliga texter, multilaterala avtal
utredningar eller domslut räcker till
för att skapa fred på vårt lilla klot.

Vad vi behöver är en clown
som förenar mänskligheten
i ett hjärtligt förlösande globalt gapskratt."

Och världen fick sin clown, en clown med makt, men en mycket känslig clown. I motsats till andra clowner blir han ledsen när man skrattar åt honom. Så ledsen att han fördömer skrattarna, avskedar dem och hotar med hårda straff eller landsförvisning. Världen står vilsen och tittar på, vem kunde tro att en clown skulle sakna humor.






 

lördag 13 september 2025

Goddag Yxskaft och andra misstag


Fredag förmiddag går jag in på godiskiosken i stan för att köpa choklad. Går till kassan och betalar, kassören säger något som jag inte hör och jag säger genast "nej." Jag är helt övertygad om att hon sa det vanliga "Vill du ha kvittot?" Hon ser lite förundrad ut över mitt nej så jag frågar för säkerhets skull: "Vad sa du egentligen?" Hon svarade att hon hade önskat mig en bra dag. Kan inte låta bli att småle när jag går därifrån.

Sådana missförstånd händer ofta för den som har dålig hörsel och att jag behöver en hörapparat även till mitt högra öra är uppenbart. Undra på att vi gamlingar ser bortkomna ut ibland, vi hör ju inte vad folk säger.



Tidigare i veckan gick min man och jag för att förtidsrösta i kyrkovalet. Jag satte mitt röstkort i en innerficka i min nya jacka. Det började regna så vi struntade i valet och gick en annan väg hem. När jag ska plocka fram mitt oanvända röstkort är det borta. Fickan i nya jackan var ingen ficka, bara en tygflärp med öppen botten. Så någonstans i markerna runt Luleå ligger mitt röstkort och fladdrar i regnet medan jag fått beställa ett nytt.

Dagens moral: Kolla dina fickor, de kanske inte finns.




 

lördag 6 september 2025

Id-kort och så lite Kulturnatt


Igår ringde jag 11414 för att beställa tid. Jag måste ha ett nytt id-kort. Det går inte alls sa den mekaniska rösten. Tid får man beställa på nätet. Trots att jag inte alltid är så god vän med nätet gick det bra, men naturligtvis inte helt smärtfritt så en del fula ord blev sagda. Med det språkbruket kommer man inte till himmelriket, skulle min mamma sagt, det blir en trappa ner.

Det förvånar mig att ett id-kort måste förnyas vart 5:e år, medan ett körkort gäller i 10 år. Tycker att det är galet. Det id-kort man tar när man är över 80, borde gälla för återstående tid i livet. Körkortet däremot borde nog omprövas efter kortare tid, speciellt när man är nybörjare och livsfarlig i trafiken. Kanske även efter 80 när man ofta har hälsoproblem.



En musikkår från Narvik gästade oss idag. Stod på Storgatan och spelade Grieg, marscher, samba och annat för oss Lulebor. Det är den så kallade "Kulturnatten" i stan och musikkåren var härlig att lyssna till.

Gick sen till Kulturens Hus. Där visades en konstutställning som var typisk för Kulturens Hus. Tyckte bättre om den lilla utställningen på Biblioteket. Bilden nedan är från den.



Det var 16 grader ute när jag var på stan, mulet, absolut vindstilla och det kom några droppar regn. Det var syremättat och lätt att andas. Jag ville inte gå hem.




 

lördag 30 augusti 2025

Stolt, ängslig och valbar.

Snart är isvägen här



Stolt över en välstädad kryddhylla. Hyllan har befriats från gamla kryddor vars bäst-före-datum gått ut för flera år sedan. Kryddor som aldrig använts har plockats bort och nu finns bara kryddor som används åtminstone någon enstaka gång. Man klarar sig rätt bra med salt och peppar.


Årets Hermelin omgiven av blomster

Ängslig är jag över det faktum att jag måste köpa ny dator. Det gamla åbäket tröskar sig fram så långsamt och klarar inte Windows 11. Ständigt kommer ett meddelande på skärmen att från och med oktober månad 2025 uppdaterar man inte Windows 10 längre. Jag är rädd för allt som är nytt. Blir det tyst från mig så har datorbytet gjort mig hjälplös.



Röstkortet för kyrkovalen kom idag, vilket påminner mig om vad jag skrev på bloggen inför ett val 2014.

Min man är hängiven socialdemokrat. Det är på intet sätt hemligt. Han har jobbat för partiet, ringt på hos folk och uppmanat dem att rösta, för så gör en valarbetare. Jag frågade honom:

"Om jag vore blind och bad dig om hjälp för att rösta på SD, hur skulle du göra då? Göra som jag önskade eller ge mig en valsedel för sossarna. Jag är ju blind och helt beroende av dig."

Svaret blev att han skulle vägra hjälpa mig med röstningen, det fick någon annan göra.

Men jag är inte blind och jag röstar inte på SD, det här var bara "hittepå."

Trevlig helg!