fredag 15 november 2019

Han bara försvann


Vårt kommunalråd försvann. Ena dagen fanns han på sitt jobb, nästa dag hade han lämnat stan och alla uppdrag bakom sig. Tråkigt tyckte en del, underbart tyckte andra. Det finns naturligtvis en orsak till hans flykt men den är inte klarlagd än och därför är det inte läge att spekulera.

Hur som helst måste S fixa ett nytt kommunalråd. Just nu har det andra rådet tagit över posten som första kommunalråd. Hon är 51 år och verkar vara en glad och öppen person.


Men när S-klubbarna nominerar så har ett före detta regionråd, 64 år fått fler röster än kvinnan, 51 år som redan sitter på posten. Anledningen är att han är mera erfaren och van att hålla i en klubba.

Osökt kommer frågan: Vid vilken ålder blir man erfaren?
Och svaret blir: Någonstans mellan 51 och 64.

Jag är dryga 80 år och måste vara ett fynd med all min erfarenhet. Men ingen frågar......

5 kommentarer:

  1. Nu har gubbarna suttit i bastun igen och bestämt att Putte är bättre än Lillan för hon har ju ingen skruv.

    Vad menar du f ö med "van att hålla i en klubba"?

    SvaraRadera
  2. Putte, 64-åringen, är ett avdankat landstingsråd som gärna vill bli herre på täppan igen, men denna gång inom kommunen. Bevare oss väl! Nej, låt Lillan, 51, få ta över den försvunne Nickes roll — hon kommer att klara det. Förresten, om nu Putte var så erfaren och bra, hur kom det sig då att han blev bortröstad/bortfintad från landstingsrådsstolen? (Av två av sina egna, t.o.m.) Hursomhelst, nu verkar det som om S-klubbarna gått "all in" för återvinning ... ;)

    SvaraRadera
  3. Anders: Mitt rena sinne såg enbart en ordförandeklubba framför mig. Jag var omedveten om att det kunde tolkas annorlunda. Men din eventuellt något snuskigare tolkning är ju faktiskt roligare.

    Annica: Allting går igen, så också politiker. Efter en kort tid i karantän blir det en ny karriär någon annanstans. Jag hoppas dock att 51-årinen får fortsätta som kommunalråd och att 64-åringen får ett lugnt liv vid sidan av eller rentav njuta av ett stillsamt pensionärsliv.

    SvaraRadera
  4. När jag var liten stormade en liten grannflicka in till sin mor och sa "jag måste ha en skruv!. Anders och B säger att jag inte får leka med dem därför att jag inte har nån skruv".

    Flickan ifråga har berättat detta för mig långt senare, jag kommer inte ihåg händelsen själv. Men företeelsen sträcker sig tydligen långt fram i åren hos somliga.

    SvaraRadera
  5. Anders: Minnen från barndomen sätter spår. Det är händelser som man minns hela livet, fast man inte minns vad man gjorde igår.

    Skruv vad det länge sen jag hörde i det sammanhanget. Kärt barn har många namn.

    SvaraRadera