Man blir glad av goda nyheter. I dagens DN skriver chefredaktören på Språktidningen att svenska språkets mest hatade ord "brukare" ska bort. Ordet ska inte längre användas av socialtjänsten. Tingsryd och Östersund har redan avskaffat ordet och flera andra kommuner tänker följa efter.
Brukare är ett byråkratord som används just av byråkrater som sitter och räknar ut kostnaden för varje person som behöver hjälp. Det som gör en person till brukare, enligt Socialstyrelsen, kan vara allt från trygghetslarm till ekonomiskt bistånd. Enligt artikeln i DN menar Socialstyrelsen att "det fula ordet" inte ska användas om individer utan bara på en övergripande nivå.
Efter att ordet "brukare" avskaffats måste man hitta ett nytt ord för de personer som behöver insatser av socialtjänsten, ett ord som kan accepteras av de flesta. Det kan vara knepigt men det fulaste ordet är redan brukat, det kan bara bli bättre.
Fast det föreslagna klient är heller inget vidare. Nej då är jag mycket hellre medborgare eller vårdtagare.
ÄNTLIGEN! Tänk att förnuftet får segra, någon gång i alla fall! Den som började använda det där fula ordet om de lite extra sköra människorna borde ställa sig i skamvrån. För evigt.
SvaraRaderaSom du skriver, värsta ordet är redan brukat, nu kan det bara bli bättre.
Förresten, kan vi inte bara kalla dem `raringar´? Det kunde kanske vara lite plåster på såren efter benämningsterrorn de fått stå ut med under lång tid.
Jag har ju fått en del erfarenhet av hemtjänsten nu när vi båda har varit lite "under vädret". Bara positivt, glada, trevliga och proffsiga människor. Men det beror kanske på att vi är så trevliga själva? På "golvet" används i a f inte b-ordet, förnamn eller smeknamn gäller.
SvaraRadera"Raring" har ingen kallat mig, och inte har jag fått nån godnattpuss heller.
Annica: Äntligen har det gått fram att b-ordet inte ska användas. "Det är helt enkelt inte acceptabelt", säger jag på politikerspråk. Nu kan det bara bli bättre. Raring är gulligt men när jag sitter där på hemmet är jag gnällig och sur och ingen vill kalla mig raring.
SvaraRaderaAnders: Roligt att höra att du är nöjd med dina hemtjänstpersoner. Jag tror också att det beror på att du och din hustru är så positiva och glada. Hemtjänstpersonalen möter nog folk som inte är så lätta att tas med. Kan man få höra smeknamnen?
Det är inga konstigheter. Forsberg blir "Foppa" o s v. Vad dom kallar oss när vi inte hör törs jag inte ens tänka på.
SvaraRaderaTänk på hur många år alla snälla, söta och gulliga tanter och farbröder fått stå ut med b-benämningen. Då vore det inte mer än rätt att alla sura, gnälliga och besvärliga tanter och farbröder numera skulle kallas för raring. Vem vet, det kanske skulle göra dem till just raringar. Så tror jag.
SvaraRaderaAnders: Minns mitt eget och mina syskons smeknamn från barndomshemmet. Väldigt gulligt! Antar att Herman är gångbart.
SvaraRaderaAnnica: Där har du en poäng. Klart att jag skulle bli snäll om någon som vårdar mig kallar mig för raring. Undrar hur just det ordet låter i byråkratmun?
Det smek/öknamn jag haft (har haft en del) och trivts bäst med var "Starshine", som jag kallades under min tid på Posthögskolan i Stockholm. Jag var inte så morgonpigg på den tiden (heller) och någon tyckte att "Good morning, Starshine" ur "Hair" passade bra på mig. Sedan fick jag heta "Starshine" bland kompisarna under hela den tiden (68 - 70). Men det var gott om namn på den tiden, "Holländarn" och "Janne Banan" minns jag särskilt.
SvaraRaderaAnders: Att kallas "Starshine" är något att vara stolt över. Ofta har man ju ingen aning om man har ett smek- eller öknamn. En barmhärtig omgivning berättar inte att man kalls "mesen" på jobbet eller "mallgrodan" i grannskapet. Själv känner jag till "greken" och "hoppan."
SvaraRaderaOm någon kallar mig raring,-eller ännu värre- "lilla gumman" medan hen torkar mig i rumpan, viner smockan i luften, vill jag lova. (i a f mentalt, så väluppfostrad som jag är).
SvaraRaderaDå är jag hellre "brukare"; jrf nyttjare, användare av en viss tjänst, hjälpmedel e d i praktiskt syfte, enligt SAOB. Det passar mig väl hur byråkratiskt det än må låta.
Om jag känner min fru rätt, tror jag inte att hon blir särskilt glad om personalen kallar henne "tant" heller.
SvaraRaderaNahide: I samband med rumptorkning känns det nog lite malplacerat med ordet raring. Tystnad parterna emellan är nog att föredra. Brukare vill jag inte kallas, då ligger också smockan i luften. (Stackars vårdpersonal, de lever farligt.)
SvaraRaderaAnders: Tant Gunnel skulle passa mig utmärkt.