Den här soliga fina septemberdagen sitter en kille på en parkbänk och äter en sallad som han blandat ihop från en salladsbar på ICA.
Plötsligt lämnar han bänken, plockar upp sin telefon och springer därifrån.
Kvar finns resterna av hans lunch. Hopföst i hörnet på bänken ligger pappkartongen, plastlocket och besticken som någon annan så småningom får plocka upp.
Jag som såg det hela borde ha gett utlopp den satkärring jag innerst inne är. Jag skulle med stort allvar och rynkad panna talat om för ynglingen att det är hans förbaskade skyldighet att ta reda på sitt eget skräp. Att han inte har minsta rätt att förfula vår gemensamma miljö och att hans mamma skulle skämmas om hon såg honom.
Men jag var tyst.
Hej!
Bättre att vara "smart" och "vänlig" än att vara arg i sådana situationer. Jag har lyckats med följande:
SvaraRadera"Hallå, du tappade nåt"! Till en kille som faktiskt tog upp ciggpaketet han slängt.
"Hallå, du glömde nåt" I en liknande situation som din. Han skämdes nog lite när han plockade upp skräpet.
Det enda jag inte har nån kläm på vad man ska göra åt är hundägare som inte plockar upp efter sina hundar. Vad säger man till dem? Såg en rysk(?) film på YT där två modiga tjejer tog upp och kastade lämningarna på hundägaren, men det var kanske lite väl drastiskt?
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
SvaraRaderaAnders: Jag klantade mig och tog bort min kommentar.
SvaraRaderaJag är en fegis och vågar inte säga ett endaste dugg trots att jag retar upp mig till vansinne. Nåja, inte riktigt vansinne men närapå. Tror att du har mera pondus när du talar till sabbarna.
Pondus - vet jag inte. Jag inbillar mig dock att en vanligt funtad människa inte kan bli arg när man snällt och vänligt tipsar hen om att hen har tappat/glömt något. (Fast hen är nog mest han i det här fallet).
SvaraRaderaF ö:
Hon - henne.
Han - honom.
Hen - ??? Henom? Nån som vet?
Anders: En vanligt funtad människa kastar inte skräp omkring sig hoppas jag. Inbillar mig dock att en gammal tant, aldrig så vänlig, kan locka till irritation hos vissa sabbare.
SvaraRaderaMen jag vet inte, jag har aldrig prövat.
Någon gång i mitt långa liv fanns det en person som vi kallade "henom." En man i kvinnokläder och på den tiden var vi mycket grymmare och mera oförstående än vad vi förhoppningsvis är idag. Jag bär ett par byxor från "Dressman" just nu. Inköpta av min man förstås men byxbenen var för korta. Jag är alltså en kvinna som bär manskläder och kanske är även jag en "henom."
Jag känner en kvinna som också gärna bär sin mans kläder, alltifrån Postens Diligenstrafiks finaste jacka till strumpor som jag vunnit på tidningen Västerbottningens korsord. Mina Björn Borg-kalsonger har jag dock hittills fått ha ifred.
SvaraRaderaHa-ha Anders, gubens kalsonger får vara ifred här också.
SvaraRaderaNågot svar på hen-frågan har jag däremot inte.
Det verkliga skräpet var väl egentligen killen själv. :( Var kommer alla dessa korkskallar ifrån? Från lika korkskalliga föräldrar? Eller har de "lyckats" att utveckla korkskalligheten alldeles själva? Man undrar.
SvaraRaderaAnnica: Troligen en person som är van att mamma eller någon annan tar hand om det som han/hon lämnar.
SvaraRadera