Ett alldeles nytt år

Nu är glada julen slut, slut, slut,

julegranen bäres ut, ut, ut,

vilket är lätt för mig som har en två decimeter hög gran som ryms i en liten skrynklig kartong.

Det är en alldeles vanlig måndag efter alla helgdagar. Alla julens gäster har åkt hem, ledbrutna efter en vecka med luftmadrasser inomhus och svår halka utomhus. Den allra yngsta gästen tappade tre tänder under besöket hos farföräldrarna men hon var glad ändå. Det är man över tappade tänder när man är sex år. Vi övriga fick försöka hålla oss på benen, för att slippa köa på ortopeden.

Inför det nya året ger jag inga löften, men önskar alla:

Hej!

Det lider mot jul

Kvinnors arbete har fått sin rättmätiga plats i Kulturens Hus.

I morgon kommer glada barnbarn och livar upp "di gamle." Datorn får vila och därför önskar jag redan  nu

en riktigt GOD JUL med några verser från min tomtedikt.

En enda dag på året

har du jobbat julegubbe.

Alla andra årets dagar

har du vilat på din stubbe.

Du är en liten lat en

som på min plånbok tär,

ditt jobb det sköter andra

medan du blir populär.

En enda dag på året

december tjugofjärde.

Den enda dag på året

när du har något värde.

"Oh sluta nu", sa Tomten,

"jag orkar inte mer.

Låt mej nu få förtälja,

mitt problem, som jag det ser.

Det är ej lätt förstår du

för hela nästa år

så mår jag så förskräckligt av

all gröten som jag får.

Jag lider och jag våndas

av klibbig mannagryn

och havregröten iskall

på varenda bro i byn.

Det tar ett år förstår du

att mildra min kolik

att bota mina smärtor

att tysta mina skrik.

Så alla årets dagar

förutom just den här

är jag indisponerad

jag har ju gallbesvär."

Så talte stackars Tomten

Jag honom nog förstår

I år får han en varmkorv

GOD JUL  och GOTT NYTT ÅR.

Från mina urklipp

Den här historien kommer från min urklippspärm.

Det hände sig på 40-talet att en av påvarna Pius dog. Detta var långt före faxarnas och datorernas tid och man tog emot nyheter per telefon från TT och man bokstaverade namn.

På en liten tidning, kanske i Luleå, kanske någon annanstans, satt en ny volontär och tog emot meddelandet om att påven hade dött. Han fick själv göra en löpsedel och på morgonen när tidningen kom ut stod det:

PÅVEN PETTER IVAR URBAN SIGURD AVLIDEN.

När den nye påven skulle väljas, samlade redaktören alla journalisterna och sa:

"Nu får ni inte göra om ett sådant misstag. Vi har ju blivit till åtlöje i hela riket. Nu måste ni lusläsa det vi får in."

När den nye påven utsågs så hette han Eduardo Gonfontombombi. Hela redaktionen satt och lusläste det där namnet Gonfontombombi. De korsläste om och om igen för att vara säkra på att det blev rätt. Manus lämnades in för tryckning och när tidningen kom ut stod det:

EDUARDO GONFONTOMBOMBI VALD TILL NY PÅSE.

Hej då!

GRAVallvarligt

När barnbarnet Emma var liten stod hon vid sin farfarsfars grav och lade dit en blomma. "Kommer han upp på natten och tittar på den", sa hon undrande. Hon tyckte helt logiskt att den som får en blomma måste få se den.

Dödsrunor är oftast en hyllning till den avlidne, något om hans/hennes uppväxt och yrkesliv. För en tid sedan läste jag en runa, skriven av barnen till en älskad gammal mamma. Lite annorlunda var den sista meningen i texten. Så här ungefär löd den:

"Efter sig lämnar hon tacksamma anhöriga, ett välskött linneförråd och en myckenhet djupfryst äppelmos."

Här blev runan extra personlig, rentav humoristisk och fram ur texten stiger en kär gammal mamma som tar tillvara allt vad äppelträdet ger. Hon har levt i en tid när ingenting fick förfaras. En människa som familjen minns med glädje.

När min bror skrev en dikt till vår far och ville använda den som nekrolog efter hans död, ville tidningen inte publicera den. Runor i form av dikt gick inte för sig, meddelade tidningen ampert.

Synd, för den var högst personlig och berättade avskalat och respektfullt om vår far och var en annorlunda hyllning till en avliden person.

Ha det!

Det är alltid någon annans fel

Svenska skolbarn klarar sig dåligt i matematik och läsförståelse när de jämförs med barn från andra länder. Skolminister Björklund förklarade för pressen att det är sossarnas fel, hans eget arbete för en god skola har ännu inte gett resultat.

Socialdemokraterna kontrar med att det är magister Björklunds och Alliansens fel. Pengar har gått till stora jobbskatteavdrag för de rika och skolan har fått stå tillbaka.

Men det kan också vara friskolornas, mobiltelefonernas, lärarutbildningens eller Göran Perssons fel.

"Det var bättre på griffeltavlornas tid."

(Anders H)

Min bror brukar framhålla att "äktenskapet är av Gud instiftat för att man ska ha någon att skylla på." Jag håller med. Vem har inte hört någon närstående säga: "Vars har du lagt min..............? Den låg här!"

Vems fel är det att det inte går så bra för vårt stolta hockeylag? Kan det vara domarna?

Hej!

Bland tomtar och granar

Tomtegardinen har jag fått av min generösa grannfru på "gamla gatan" och ljusstaken kommer från föräldrahemmet. Just den här typen har blivit populär på nytt och finns i ny tappning att köpa på våra varuhus.

En eloge till Lulebo som inte ratar en gran bara för att den är ful, kvistlös och sned. Den får naturligtvis inte plats på Storgatan men i en undanskymd vrå av ett hyreshus kan den få stå och lysa upp tillvaron. Det är nästan skickligt att hitta en gran med det här utseendet.

Vinterstudion lyser upp decembermörkret. Snart är det dags att sätta sig framför teven och se våra norska vänner vinna allt.

Till slut hoppas jag att även Luleå Hockey vill lysa upp decembermörkret. November har varit skakig och alltför poängfri.

Trevlig första advent!

Utsikt och insikt

Det här är en sommarbild från lägenhetens loftgång. Jag är oerhört glad över att få bo med utsikt över vatten och har nog påpekat det ganska många gånger i bloggen.

Det här är också min utsikt. Eller ska man kalla det insikt, eftersom man ser eländet inifrån lägenheten. Men insikt betyder egentligen något helt annat, så det man ser är kaos, sladdkaos.

Man kan naturligtvis försöka se sladdarna som ett slags konstverk som säger något om vår tid och vårt överflöd av prylar som kräver kontakt.

Men inte ser det väl ut så här hemma hos dig?

Trevlig fredag!

Goda råd från de som vet

November 

Det är lördag idag och jag sitter framför datorn och skriver blogginlägg nummer 800, medan min äkta hälft ägnar sig åt politisk verksamhet.

Den här veckan fick vi veta att Grevé, Gouda och alla andra ostar är olämpliga ur miljösynpunkt. Livsmedelsverket har lagt vårt vanligaste pålägg till sin lista på mat som vi ska äta mindre av.

Det känns lite som att sila mygg och svälja kameler. Vi flyger hem mat från länder långt bort i världen, vi sitter en och en i långa bilköer, vår industri släpper ut en mängd farliga kemikalier. Jag har en känsla av att när man avstår från en skiva ost gör man en extremt liten insats för vår miljö. 

Istället för ostkupa skaffar vi en råsaftcentrifug (årets julklapp) och mixar vår egen nyttiga drink. Åtminstone ett litet tag till dess den hamnar i skymundan i något skåp tillsammans med riskokaren, äggkokaren och glassmaskinen.

Trevlig helg!

Västerbottningen

Fullmåne. Fotat 07.00 måndag 18/11

Västerbottningar är ett alldeles speciellt släkte. Själv är jag västerbottning i grunden och mina "länsmedborgare" var, åtminstone i min ungdom, kända för att vara nykterister, folkpartister och lite småreligiösa. Västerbottningen hade dock ett öppet sinne och var absolut ingen homofob, vilket följande historia visar.

Utanför Lycksele bodde gubben Erik med sin son Gösta 48 år. Erik var trött på att Gösta aldrig ville flytta hemifrån, så gubben tjatade och tjatade om att sonen borde skaffa sig en fru.

En dag kom Gösta hem jätteglad och sa till sin pappa:

"Nu du farsan, har jag blivit så kär, så nu ska jag flytt´ihop."

"Vem ha du blive kär i"

"Änn Sven-Allan borti granngårn", sa Gösta glatt.

"Men nog förstår du väl att hä int´gå", sa pappa Erik, "han är ju socialdemokrat."

Var historien kommer ifrån vet jag inte. Men den finns i en av mina otaliga pärmar och de kommer till användning när jag inte har någonting annat att skriva om.

Trevlig vecka!

Musik och hockey

Tänd ett ljus och låt det brinna,

låt aldrig hoppet försvinna..........

Musiker och artister från Norrbotten som älskar Luleå Hockey har släppt en CD med namnet "Vi är Luleå Hockey." Bland de 21 låtarna på skivan finns titlar som "Hit by a puck" och "Björnarna från norr." Vi har köpt skivan men ännu inte lyssnat på den. Jag kan nästan garantera att musiken och texterna är bra, med ett sådant ämne som grund kan man inte misslyckas.

Idag köper jag nästan inga skivor. Jag lyssnar på Spotify, där man lätt hittar sina absoluta favoriter. På min lista har jag Elvis, Eric Clapton, Bing Crosby, Mikael Wiehe och en rad andra gamla favoriter. Det är musik från förr till en kvinna från förr.

Nog har jag en del favoriter bland nutida artister men de fångar inte hjärtesträngarna som Jussi Björling och Tom Jones. Min musiksmak utvecklas inte längre. Det är bara så!

Ha det gott!

Alla pappors söndag

Pappa och jag

Idag är det alla goda pappors dag. På bilden ovan sitter min pappa i gröngräset och jag står bredvid. Det är en varm dag, pappa har tagit av sig kavajen fast det är söndag.

Pappa var politiskt intresserad. Den här bilden är från 40-talet när pappa var ledamot i Kristidsnämnden och delade ut ransoneringskort till hushållen. Det var en söndag och då bar han naturligtvis kostym, slips och hatt även på en sparktur till grannarna.

Den obligatoriska 50-årsbilden

På nätet finns många presentförslag till far. Det här är till pappan som har allt. Säg mig den far som inte vill ha en vässare som formar moroten precis som han vill ha den..

Ha en bra dag alla älskade pappor!

BARA att

Nyanser av grått.

"Det är absolut inte svårt, det är BARA att ladda ner en app." Redan vid de orden börjar jag svettas. Jag känner mig dum som inte klarar av det som BARA är så enkelt. När sedan säljaren fortsätter med androider och andra främmande ord så är jag totalt borta.

För många år sedan fanns det hjälpklasser för barn som hade svårt att hänga med i skolan. En sådan hjälpklass för tekniska idioter skulle behövas i dagens samhälle. Med snälla, vänliga lärare som med tålamod och gott humör kan vägleda vilsna själar i datasamhället. Som förstår hur lite kunskap det är möjligt att ha.

"Men du bloggar ju", säger min svägerska, "jag kan inte ens sätta in en bild på facebook, jag fattar inte hur man gör."

"Men det är absolut inte svårt", säger jag, "det är BARA att................."

Ha det gott!

Jag saknar min mobil

Söndag är veckans tråkigaste dag enligt en enkät som jag hittade på nätet. En ganska stor del av de tillfrågade tyckte att just vilodagen var den tristaste av dagar.

Själv har jag svårt att hålla reda på om det är söndag eller tisdag eller någon annan dag. Alla är relativt likadana och går alldeles för fort och ingen är tråkig.

Men det är tråkigt att jag förlorat min mobil. Min kära gamla röda med lock som jag haft i så många år är försvunnen. Borta i det svarta hål där så mycket gått förlorat. Jag använde den sällan och vet därför inte exakt när den försvann ur mitt liv och ur min väska. Jag har letat överallt härhemma och bara hittat damm. Mobilen var snygg och av den utmärkta sort som man ringer eller tar emot samtal med. 

Det kostar att vara slarvig!

Trevlig ny vecka!

Presenter till den som allting har

Men först en vacker bild från den 29 oktober.

Någonting för den som älskar sött

Rosa muffinslagg

Rosa handdammsugare i skön färg och form.

Väninnan och jag gick till Clas Ohlson och hittade prylar som vi inte visste att vi saknade. Jag kunde inte låta bli att fotografera. Clas Ohlson är inte längre bara ett gubbdagis, numera är även jag medlem i "Club Clas."

Hej!

Musiker och meloner

Galiamelonen vägde nästan ett kilo och priset på frukten (bäret) blev 28 kronor. Jag vägrade betala ett så högt pris för en melon och bar tillbaka den.

Men det här skedde på en lördag och även gammalt folk vill ha lördagsgodis, så jag plockade lite här och där och priset för godispåsen blev 28 kronor. Den lämnade jag inte tillbaka.

Jag är troligen inte ensam om detta konstiga beteende. Det är därför vi svenskar ser ut som vi gör.

Robert Wells hyllade Charlie Norman i en musikkavalkad på Kulturens Hus igår. En helt underbar föreställning med fantastiska musiker. Där spelades allt ifrån "Humlans flykt" till "Blott en dag ett ögonblick i sänder." Publiken var salig, det var en superkväll med supermusiker. Lyckliga vi som var där!

Hej!

Lokala nöjen

 

I förrgår lyssnade jag på kommunalrådet Petersen som berättade om sin resa från fattigdom och stampat jordgolv i Danmark till kommunalrådsposten i Luleå. Han talade med värme om sin mor som blev så stolt när han blev informationschef med en lön på 15000/månaden, för att inte tala om när han blev kommunens starke man och fick träffa kungen.

 



 

Kommunalrådet går i pension och 180.000 kronor är avsatta för tre avtackningar av honom, bland annat på Kulturens Hus med kaffe och bulla för kommuninvånarna. Moderaterna muttrar!

 



 

Igår såg jag "Kabarét", en amatörrevy med medverkande från Hertsön. Där fanns bl a en färgstark rysk damkör, en magdansös, en vilsen Hertsöbo och Mårten och Brita Ström som dansade en stilfull tango.

 

Revyn spelas bara tre gånger. Den är underhållande och skrattvänlig och det är synd att inte fler får se den.

 

Hej!

Äntligen!

Drygt två månader före julafton har affärerna plockat fram adventsstakarna, juleljusen och glitterlamporna. Hallelujah, gott folk, som vi längtat!!

Kulturens Hus bjuder på sex (6) julshower

1. Christer Sjögren och Lotta Engberg

2. Kalle Moreus och Sanna Nielsen

3. Jessica Andersson, Sonja Alden och Magnus Carlsson

4. Roger Pontare

5. Anders Ekborg

6. Refreshments

Här finns mycket att välja på för Luleborna. Tippe-tippe-tapp och Bjällerklang i många olika versioner.

Av någon anledning har jag samlat på mig träskärbrädor med tryck, populära på 80-talet tror jag. Dessa utnämner jag självsvåldigt till årets julklapp till släkt och vänner så är det lilla problemet löst för min del.

Trevlig ny vecka!

Landet i norr

För 50 år sedan flyttade jag till Luleå och blev norrbottning. Jag är född i Lappland, Västerbottens län och sålunda i grunden västerbottning.

Jag protesterar mot att man slött kallar alla från den största delen av Sverige för norrlänningar, här finns både hälsingar, jämtar och härjedalingar m fl som är stolta över just sin del av riket.

Denna min protest för att jag nyss hörde någon i radio säga ungefär så här: "Han kommer från Malmö och hon från Norrland." En person från norra delarna blir alltså diffust placerad någonstans inom ett 100-milaområde.

Motsatsen skulle låta så här: "Hon kommer från Umeå och han från Götaland", och det garanterar jag att ingen någonsin sagt.

Nog klagat för idag!

Hej!

I sista minuten

Kulturens Hus och nya hotellbygget

Luleå Energi arena

Nästan hemma hos mig

Det här är några sköna bilder från den 8 oktober när det var sol och stilla lugnt och husen speglade sig i vattnet.

Norrbottensteatern visar i höst Karin Mannheimers pjäs "I sista minuten." Den handlar om ålderdom, förfall och "döstädning", och trots det dystra innehållet är det en rolig och underhållande komedi. Man trivs i teatersalongen. Huvudrollerna spelas av tre äldre damer, en äldre herre och Janne, fixarn, som hjälper på många sätt där det behövs. För den som inte har möjlighet att gå på teatern lär Göteborgsversionen av samma pjäs visas i TV så småningom.

Hej!

. 

Missmatch

Troligen inte min matchning

Mera trolig

Mycket oväntat kom ett mail från en "datingsajt" där det stod skrivet: "Vi har hittat en lämplig person som matchar dig. Svara inom ett dygn om du är intresserad."

Eftersom jag "dejtat" och fortfarande "dejtar" samma karl sen 55 år tillbaka har jag inte direkt känt behov av att pröva på något sällskapsforum. Det känns märkligt och aningen obehagligt. Just nu skyller jag på facebook, för på någon "datingsajt" har jag ALDRIG, jag upprepar, ALDRIG varit.

Mailets avsändare är placerad på skräppost. Igår kom ännu ett mail om en matchande karl. Jag kan bara önska att jag blir bortsorterad så fort som möjligt. HJÄLP!!

Trevlig vecka!