Äntligen kom den första medaljen till den törstande nationen. Skickliga Sara med hästen Wega tog silver i fälttävlan och vi kunde andas ut. När människa och häst samarbetar blir det medalj och bägge två är värda ett hejdundrande kalas.
Mina barnbarn, födda i Kina, har ständig fest. Kina tar medaljer varje dag.
Det statliga Tillväxtverket gillar att gå på kalas. Härligt att jobba på ett ställe, där det är ständig fest. Fantastiska middagar, vinprovning, chokladprovning med mera för sju miljoner kronor på drygt två år. Generaldirektören är chockad, hon hade tydligen ingen aning, vilket är typiskt för generaldirektörer. Får de verkligen inte vara med på kalasen?
Idag börjar det stora Lulekalaset. Jag är bjuden!
Ha det gott!
Tack och lov för Sara och Wega! Duktiga tjejer!
SvaraRaderaDet är inte bara generaldirektörer som är ovetande om vad som pågår i deras verk. Massor av VD:ar verkar inte heller ha någon som helst insyn i de företag de ska leda. Och så har vi ju politiker från olika partier som inte har en aaaning om skillnaden mellan den egna börsen och statens.
Vi vanliga får nöja oss med en chips- och/eller godispåse på fredagskvällen. Som vi köpt för egna pengar!!!
Annica: De som sitter på de höga posterna har märkvärdigt svårt för att förstå de regler som gäller för representation.
SvaraRaderaMen man imponeras av Tillväxtverket som hittar på så mycket kul för sig och sina vänner.
Vi kan konstatera att vi jobbat på alldeles fel ställen. Eller kanske rätta...?
SvaraRaderaAnnica: Vi kanske alla skulle sko oss på andras bekostnad om vi hade tillfälle. Många arbetsplatser har nog förlorat pennor och block och annant småkrafs till sin personal.
SvaraRaderaJust nu rannsakar jag mig själv. Hur oskyldig är jag? Svar: Fullkomligt oskyldig, nästan!