"Jag är så förkyld, så jag kan inte säga "addakådda", sa min lille parvel, när han var snuvig och heltäppt i näsan.
Igår kunde inte heller jag säga "addakådda", men med hjälp av olika giftiga nässprayer är talet betydligt bättre i dag och "addakåddan" har blivit en anakonda.
Talet om ormar leder mig osökt (ha-ha) in på mitt enda möte med en sådan krälande best. Vi plockade lingon och helt plötsligt ligger en huggorm vid mina fötter. Vi skildes från varann under panik, men den knäskälva jag upplevde vid det tillfället, kan endast liknas vid den jag kände när jag gifte mig. Men visst är vi lyckliga som lever i den del av världen, där man bara kan möta en huggorm och inte en "addakådda."
Snuviga helghälsningar!
Usch, jobbigt att vara "snubig och täbbt" i näsan! Ofta brukar eländet också åtföljas av dov huvudvärk. Förkylda dagar känns så bortkastade och alldeles onödiga.
SvaraRaderaMina egna förkylningar resulterar ALLTID i en mördande hosta som håller i sig i veckor och - ibland - knäcker revben.
Knäskälvorna hade ju båda med "gift" att göra. Däri ligger förklaringen till darret!
Annica: Gift i alla dess former är tydligen farligt för knäna.
SvaraRaderaBeträffande min förkylning så känns det mycket bättre i dag. Det var en snäll snuva.
Ja, och inte bara för knäna...
SvaraRaderaAnnica: Men det lär bara bra för hälsan att vara gift. Det här går inte ihop?
SvaraRadera