Ibland kan man bli trött på besserwissrar som alltid vill påpeka fel. Enligt DN kan man också kalla sådana personer för uppfostrarinkontinenta.
I mina unga år var jag en odräglig person som pekade på fel hos andra och själv alltid hade rätt. Jag kommer ihåg att jag i 15-årsåldern fick ett brev av en yngling som ville att vi skulle skriva till varandra. Som svar fick han följande elaka snorkfrökenkommentar:
"Eftersom ditt brev till mig innehöll 26 stavfel, så vill jag absolut inte brevväxla med dig." Hälsningar!
Idag är jag snällare, mycket snällare och ska nu vandra iväg ut i solskenet och köpa något gott till fredagens mys med gubben.
Må väl!
Det låter definitivt inte som den Gunnel jag känner!
SvaraRaderaHa det mysigt med Nisse nu!
Yvonne: Man har väl slipat sina kanter med åren.
SvaraRaderaTyvärr har jag också (för väldigt länge sedan) avspisat en kille p.g.a. hans många stavfel. Man får väl skylla på ungdomlig dumhet.
SvaraRaderaDu tycks ha haft många beundrare... Jag minns särskilt en gång när du hade flyttat hemifrån. In på gården kom en stor NV (en mc alltså) med tre grabbar på. En av dem kom in och frågade pappa Sven:
SvaraRadera"Ha du dotra haam?" Han var kanske lite beskänkt, det var ju inte så noga med den saken på den tiden.
Jag träffade på den här mannen senare en midsommar. Han var en jävel på munspel minns jag fast han inte var mer är 160 cm lång. Så där missade du nog en bra chans!
Annica: Tur att vi blev så "goda" människor till slut.
SvaraRaderaAnders: Beundrarskaran var alltför liten. Det bestod nog bara av en kort beskänkt munspelare. Alltid något!