Minnet är kort

Av en speciell anledning som är för lång för att skriva ner i bloggen, har jag försökt framkalla minnen av personer från mitt första jobb i gruvsamhället Kristineberg.
-
Jag minns att vi brukade sitta på brukshotellet och spela kort eller sällskapsspel och att en av de manliga deltagarna alltid spelade "Dunder och snus och lurviga luder" på en jukebox som fanns på hotellet. Han var absolut ensam om att tycka om den.
-
Jag minns att jag mötte en målvakt.


Jag minns att jag försov mig och blev väckt av telefonen och rusade iväg till jobbet. Chefen tittade på mig och sa i skarp ton: "Det gör ingenting att man kommer för sent, men man bör kamma sig innan man infinner sig på jobbet."
-
För övrigt är det mesta fragment av människor och händelser. Så synd att man varken skrev dagbok eller ägde en kamera. Fast egentligen är det väl lika bra att man glömt.
-
Godmorgon!