Tandläkaren har tagit semester

Museet som aldrig öppnar.

Den som har ont i en tand

glömmer i samma sekund

konung och fädernesland

frihet och folk och förbund.

Stordåd och föregångsmän

världsalltets gång eller brand 

angår tyvärr inte den

som har fått ont i en tand.

/Alf Henrikson/

En fredagskväll för två veckor sedan hände det. En rejäl flisa ur en tand lossnade. Typiskt att det händer en fredagskväll tänkte jag och kollade hur tidigt jag kunde ringa tandkliniken kommande måndag. Men till min förskräckelse hade min tandläkare gått på semester och kliniken öppnar inte förrän 27 juli. "Vid kris kan man ringa 1177", sa den väna telefonrösten. Kris är det inte, men jag äter med största försiktighet. Turligt nog är flisan på tandens baksida och syns inte utåt och tanden smärtar inte. Tandgluggar är gulliga på 6-åringar och alla mina barnbarnsbarn stoltserar med olika varianter av gluggar och vickande tänder. Ingen tycker att det är lika gulligt med glugg i tandraden på en gammal tant, hon är bara sorglig att skåda.

Svårt att se men här blommar Norra hamns enda näckros

På 70-talet var vi på semester i södra Sverige och helt plötsligt kommer jag på att i denna stund och denna dag har jag tid hos min tandläkare. Jag skrev ett vykort till kliniken med en massa förlåt och att jag skäms och att jag ska betala för förlorad tid. Jag behövde aldrig betala för slarvet, men vykortet låg länge i min mapp.

Att inte passa tid är att stjäla andras tid. Det är respektlöst nästan oförlåtligt. Visst kan man bryta benet eller fastna i hissen, men det sker väldigt sällan. Lita på att jag nästa vecka kommer att vara i god tid hos min tandläkare, hon behöver inte vänta.

Scener ur ett enahanda liv.

Blomsterprakt i Norra hamn

Den nya dagen randas

vad gör vi nu med den.

Vi lever och vi andas

tills det blir kväll igen.

/Alf Henrikson/

Jag vaknar. Startar dagen med mina vanliga morgonrutiner. Lagar mat, småstädar och tar en promenad i omgivningarna. Flummar omkring i min lägenhet, lyssnar på en ljudbok, pratar i telefon eller löser ett korsord. Ungefär samma varje dag och när kvällen kommer och jag plockar fram min dagbok har jag just ingenting att skriva om. Det hände ingenting den här dagen heller.

Ibland blåser det i Norra hamn.

Men ändå plockar jag fram dagboken varje kväll och följande  är från den 5:e varje månad i årets dagbok:

5/1 2026.Kallt! Vi är inne hela dagen. Bakad potatis och räkröra till middag.

5/2 2026. Ont i ryggen. Sover i fåtöljen. Luleå hockey vinner över Örebro.

5/3 2026. Får trevligt besök av barn, barnbarn och barnbarnsbarn.

5/4 2026. Sonen klipper sin far och ordnar ljus i vårt mörker. Byter trasiga lampor.

5/5 2026. Ringer och ringer men ingen svarar. Bakar hallongrottor.

5/6 2026. Köper bagetter hos Gastronomen. Yngsta barnbarnet tar studenten och vi är inte där.

Mina dagar är rätt enahanda och den som i framtiden kanske läser en och annan sida i min dagbok skulle nog tycka att här hände det verkligen ingenting.

Men tråkigt har jag aldrig och har aldrig haft. Tråkigt är inte min grej. Jag gillar min vardag och mitt ganska händelsefattiga liv. Det känns tryggt.

Det här känns också tryggt. Högste chefen håller ställningarna när domkyrkan renoveras.