"New Season Autumn Boho" står det på mailet som kommer från Indiska. Och vem vill inte vara "Boho" till hösten. Lite nytt till garderoben kanske. Enligt Indiska är stilen jordnära och bohemiskt romantisk och passar varje dam. Så nu vet vi. Boho får det bli.
Min svägerska som önskat musik i radions "Klassisk morgon" fick äran att prata med programledaren för programmet. Nahide var lite chockad över att den egna rösten inte alls låter som man själv tror.
Minns att jag kände likadant när jag hörde min egen röst på band. Så konstig man lät. Minns också den fantastiska inspelningen av "Seeman" som väninnan och jag sjöng och spelade in på band. Tror att bandet kanske finns kvar. Minns att väninnans mamma kom och undrade vad som stod på. Vi låg dubbelvikta på golvet av skratt åt resultatet.
"Konst i det gröna" på Gültzauudden i Luleå. Jag var där bägge dagarna. Det var varmt. Tog några bilder av en konstnär men glömde hans namn. Söndag satte jag mig på en bänk i skuggan och bara tittade på folk. Det var jag inte ensam om, det var nästan kö till skuggplatserna.
Man har helt fel uppfattning om sin egen röst. Det får man tugga i sig, bara.
SvaraRaderaJa, det är man ju så illa tvungen.
RaderaMina föräldrar köpte en Luxor Magnefon, "Den talande tråden", (en stor möbel med radio, grammofon och trådspelare) i mitten på 1950-talet. Alla vi familjemedlemmar blev ganska chockade när vi första gången hörde våra röster "utifrån" och inte inifrån våra huvuden.
SvaraRaderaGillar tavlorna på dina bilder från "Konst i det gröna". Vilken tur man hade med vädret! Båda dagarna! Nästan FÖR varmt bara.
Minns inte vad konstnären hette, men jag gillade verkligen hans tavlor. "Konst i det gröna har nästan alltid tur med vädret. Tror aldrig att det inställts på grund av regn. Kanske någon enstaka dag i så fall.
RaderaVilken spännande möbel ni hade och så tidigt.
Det var för mig mer som en skräckupplevelse och höra min egen röst. Så hemsk! Och jag som är så pratglad ...!
SvaraRaderaMan är inte van att höra sin egen röst på det sättet.
RaderaHöra sin egen röst är ju ingen höjdare precis. :-)
SvaraRaderaTur att alla andra är vana vid rösten.
RaderaI förrgår fick jag ett telefonsamtal från en gammal bekant som jag inte hade hört av på länge. De satt i sommarstugan i Småland och åt frukost med radion på när de hörde sändningen med mig. Vi pratade länge och jag nämnde min förvåning om hur jag lät. "Du lät precis så som du brukar", sa han. "Är det så illa?", frågade jag. "Ja, så är det!", svarade han och frun i en mun. Ridå!
SvaraRaderaMan är ensam om att inte känna igen sin röst. Andra känner så väl igen den. Jag kan också gissa vilka smålänningarna är.
Radera