Bara bilder

Trots att vi haft den sämsta sommaren på 150 år, hittade jag några motiv som får oss att minnas att det i alla fall blommade rikligt och var snöfritt.

Den närmsta natten kommer jag att tillbringa i en kupé på tåget.  Njuta av SJ:s service som jag hoppas kunna berömma i nästa blogginlägg.

Hej! 

Skådespelaren från Malå

Det här är en tidning från samma år som jag är född och på framsidan ser vi den mörkögde sköne flickidolen Tyrone Power. Jag har en samling gamla tidningar från 40- och 50-tal och att jag visar just den här, beror på att det i tidningen finns en notis om skådespelaren från Malåträsk.

Så här skriver tidningen:

"Peter Höglund som nu är färdig med sin roll i "Gläd dig i din ungdom", har rest till Göteborg för att vila en vecka och fortsätter sedan till Köpenhamn där en ny roll väntar på honom. Han är av allt att döma, filmcharmör nummer ett, som länge saknats i svensk film. Och en utmärkt skådespelare dessutom."

Peter Höglund från Malå var mest känd för huvudroller i filmerna Lappblod och Laila, där han spelade same. Enligt Wikipedia var han med i ett 20-tal filmer, mestadels från 30- och 40-talen.

I augusti 1958 kom min blivande äkta hälft till Malå. Han var ute en kväll och promenerade tillsammans med en kompis när de blev inropade till Peter Höglund som bodde i ett hus i gammal stil med kakelugnar. Det enda min hälft kommer ihåg var att Peter Höglund satt i mörker (månljus) och visade olika trix som man använde vid filminspelningar.

Peter Höglund blev aldrig den store filmcharmör som tidningen spådde om, men Malåbor av den äldre sorten minns honom mycket väl och hans porträtt finns i glas och ram på hembygdsgården.

Trevlig ny vecka!

22 augusti

En postum blomma till min mor Jenny Viktoria som dog för 31 år sedan, den 22 augusti 1986. En glad, vänlig och humoristisk kvinna som jag bara har fina minnen av.

En blomma även till en svägerska som fyller 65 år idag den 22 augusti. Hon som kom från främmande land, lärde sig svenska på nolltid, pluggade till psykolog och öppnade egen firma i sitt nya hemland.

Kvinnor att beundra!

Ha en fin vecka!

Ät och njut

Kommer hem från bilresan till Malå och Lainejaur med två påsar hjortron. Häller upp några bär som får tina, sen blundar jag och smakar på bären, känner den friska doften av skog och myrmark. Den känslan jag får när jag äter bären kallas på nysvenska för "mindful eating."

NSD har idag en artikel om "mindful eating" som i korthet går ut på att man ska ge uppmärksamhet till vad man äter. Känna efter hur det smakar. Tända ett ljus, blunda och njuta. Låter egentligen ganska vettigt, det känns som jag  redan lever efter den devisen.

Nu till något helt annat. VM i friidrott har visats i fyran med ständiga avbrott för reklam. Hör jag en gång till en skånsk röst säga "Klart att grabben ska diska", får jag spader. Förutom den eviga reklamen springer en man med tofs runt bland publiken och ställer fåniga frågor till ledare och släktingar till de som tävlar. Nej, friidrott bör aldrig sändas i kanal fyra.

Ingen blogg utan en tjusig solnedgång.

Hej!

Tre furor

Trädet i mitten på bilden har jag skrivit om tidigare. Det är min egen fura och vi två befinner oss i samma fas av livet, vi är lätt åldrade med stelnande och ömma leder. Vi har tappat den ungdomliga glansen, ja vi har tappat all tänkbar glans, men vi älskar livet och vill stanna kvar så länge som möjligt.

Det här är en mycket gammal tall. Den står på Floras kulle och tros vara nästan 400 år gammal. Man har hittat ristningar och spår av spikar i trädet som lär härröra från 1600-talet. Den här knotiga kämpen har sett stan växa från ett 100-tal personer till dagens 76.000. Den har varit ockuperad av ryssen en kort period runt 1809, men hade turen att återfå sitt svenska medborgarskap. Den har upplevt hundratals år av stora och små händelser och idag står den där fridfull och stolt tillsammans med vackra blommor och den sköna statyn av "Flicka med boll."

Den tredje furan ser ut att komma farande på motsatt sida av vägen. Den finns någonstans mellan Långträsk och Abborrträsk. Enligt sägnen är det en suptall, där bönder och resande från förr stannande till för att ta en paus och en klunk ur medhavd flaska. Det var inte lika noga med nykterheten i trafiken på den tiden för hästen såg till att man kom hem i alla fall.

Inget blogginlägg under sommaren blir fullständigt utan en solnedgång.

Hej!