Jonas Gardell och Adak

Påskhelgen är snart över, en fantastisk helg som bjudit på blå himmel och strålande sol.

Trots ett ömmande knä (ett kort möte mellan knä och stentrappa) har jag vandrat på isvägen varenda dag och känt livsandarna vakna efter en kall och blåsig vinter.

Helgens bästa underhållning i TV bjöd Jonas Gardell på. Denne man, som antingen retar eller roar, är en lysande underhållare som gärna blandar både flams och allvar. Han avslutade sitt program med en hyllning till Adak.

På Folkets Hus i Adak gifte sig min fina moster Inga-Marie med sin Bengt. Jag var 13 år, något rundnätt och hade elektriskt kammat hår och en rosa taftklänning.

Ett antal år senare satt jag i en tvåfärgad bil av märket Opel utanför Folkets Hus i Adak och bytte ring med en pojkspoling som då blev min fästman och sedermera min äkta hälft.

Undra på att nostalgin flödar när jag hör ordet ADAK!

Trevlig måndag!

Kvasten är redo

Nu bär det iväg på den årliga resan för oss tjejer/kärringar. Där i en ljuvlig miljö med palmer, fruktträd och sköna stränder träffas vi kvastresenärer för några fina dygn i varandras sällskap.

En del av oss stannar bara en dag eller två. Själv blir jag kvar hela helgen och återkommer till verkligheten först på måndag. Jag kommer att känna mig lycklig och glad över möten med kloka och fina medsystrar.

En liten undran bara. Vad gör pojkarna/gubbarna under tiden vi är på resa? Är rädd för att de bara sitter därhemma framför teven, saknar oss och längtar efter att vi ska komma hem.

EN GLAD PÅSK TILLÖNSKAS ALLA!

Hur kunde det hända?

Idag är det Marie Bebådelsedag, till minne av den dag då jungfru Maria fick veta att hon skulle föda ett litet barn i juletid. Den som upplyste henne om graviditeten var ängeln Gabriel.

Det här kan ju te sig rätt märkligt för oss som lever i dagens moderna samhälle. Maria, som var jungfru, fick av Gabriel veta att hon skulle föda Guds son. Denne son var avlad av den Helige Ande utan att Maria hade vetskap därom. Var Gabriel hämtat sin information förtäljer inte historien.

När jag gick i skolan fick vi lära oss att den som skymfade den Helige Ande var en hädare, alltså en person som kränker andras heliga tro. En sådan varken vågar eller vill jag vara och visst är Maria värd en egen dag, hon som blev med barn utan att vara medveten om tillblivelsen.

Och om det inte vore så att min äkte man och jag försöker gå ner i vikt, så skulle vi fira med frasiga våfflor, hjortronsylt och grädde.

Hej!

Tänk först, tala sedan

Missa aldrig ett tillfälle att hålla truten.

(Dr Phil)

En blek man med sluttande axlar står i TV-rutan och ursäktar sig. Han försöker få fram att han är en god kille utan förutfattade meningar och att han absolut inte har något emot folk som kommer från annat land. Han bara uttryckte sig olyckligt. Tobias Billström borde ha lyssnat på Dr Phil.

Dr Phil är ett program som går i 7:an och oftast handlar om otrogna män och hiskeliga svärmödrar. Jo, sådana finns fortfarande. Men naturligtvis bara i USA.

Politiker hamnar ofta i blåsväder för vad de säger. Därför är det bäst för dem att hålla truten. Stefan Löfven är ett lysande exempel på vad tystnad kan göra för ett parti.

Så var det dags för självrannsakan. Nej, förresten, det struntar jag i. Nu är det äntligen fredag, en dag som bjuder på ett tillfälligt lugn för nervösa hockeysjälar.

Trevlig helg!

Ett år för länge sedan

1938 berättade Englands regeringschef stolt för världen att han fixat "Peace in our time", efter att ha haft en pratstund med Hitler. Samtidigt förlorade 700.000 judiska invånare i Tyskland sina medborgerliga rättigheter och året efter startar andra världskriget.

Men nu är vi i Sverige och här bjuds på ungkarlshippa.

Ur Husmoderns köksalmanack 1938.

Vem bestämmer vad i hemmet?

Statsminister Per Albin Hansson:

"Det beror på - äro båda förnuftiga lösa de spörsmålet utan anvisningar från andra."

Professor Albert Engström:

"Hustrun skall vara sin man underdånig både i hemmet och utanför. Detta faller sig naturligt för en älskande hustru, vars längtan driver henne att ständigt vara den älskande till lags. Men om mannen i ett äktenskap är en kratta, som icke kan försörja familjen och är obekväm på grund av bristande initiativ, arbetsförmåga och maskulinitet, är hans plats under toffeln, där han bör trivas.

Vi män äro födda härskare, vilket tydligt framgår av vår styrka, värdighet och skönhet. Kvinnan skall lyda och skaffa sina försköningsmedel med egna pengar."

1938, ett år för länge sedan. Finns det fortfarande kvar några fossiler från den tiden? Jo, faktiskt!

Hej hopp!

Mars månad

Gratisnöje

Månadens gratisnöje är en promenad till Kulturens hus och biblioteket. Där, på andra våningen med en fin utsikt över Norrbottensteatern och Norra hamn, kan man sätta sig ner i en skön fåtölj och läsa alla dessa dyra månadstidningar som man själv är för snål eller för ointresserad för att köpa.

Månadens extrakostnad blev biljetterna till Peter Jöback som kommer till Coop Arena i september.

Månadens utfärd blir morgondagens resa till det stora varuhuset. Jag är en lycklig kvinna som har en udda karl som älskar att gå i varuhus.

Månadens citat: 

"Folk uppfattar vallöften som löften. Det är ett problem."

(Politiker från Göteborg)

Månadens ord: Skraplottskapitalist.

Hej!

Fira bör man

Vi som sätter världsrekord

Idag den 75:e dagen av år 2013 firar vi Lulebor att vi blir 75.000 personer i kommunen. Det gör vi genom att på isen i Norra hamn bilda en gilla-tumme.

Dumt säger en del som anser att det är att göra reklam för facebook. Bra, tycker jag som anser att man alltid ska hitta anledningar att fira.

Men när jag nu står här mitt i högen av människor börjar jag få en känsla av panik. Håller isen? 2493 människor som väger ca 75 kg vardera blir 186.975 kilo, alltså närmare 200 ton på inte alltför stor yta. Isen knakar faktiskt. Det känns inte helt tryggt trots att jag har ett simborgarmärke från 50-talet.

Men allt gick väl och nu är vi alla som fanns på plats del av ett världsrekord. Det du!

Hej!

Det handlar om rök

 

Medan den svarta röken stigen mot himlen i Rom och berättar att vi ännu inte fått någon ny Papa, så diskuterar man i Sverige om rökförbud på vissa platser utomhus. Det finns även de som vill ha ett totalt förbud mot utomhusrökning.

 

Bra, säger jag som inte röker och tycker illa om fimpsamlingarna på gatan utanför våra krogar. Förbud och förmynderi säger andra och jag kan förstå även deras synpunkter.

 

Fortsätter på rökavdelningen med en repris på ett tre år gammalt blogginlägg, där jag citerade vad min bror skrev om min matlagning.

 

 



 

"Bilden ovan illustrerar ett tillfälle där Gunnel flamberat morgongröten och därvid använt en aning för mycket konjak.

Gunnel är en fantastisk matlagerska. Hennes välkryddade rätter är väl kända av alla. Det torde inte vara någon hemlighet att alla som smakat på hennes rätter har överlevt. En del har t o m varit i så fin form att de kunnat uppge vad de tror att de har ätit när akutläkaren frågat."

 

Där "rök" vår vänskap...............INTE!

 

Hej!

Händelserika nätter

Jag sitter tillsammans med okända människor runt ett bord. Jag hör inte vad de andra säger, jag har både ångest och dåligt samvete över vad jag gjort. Vad ska den döde mannens släktingar säga och hur ska jag kunna berätta för min man och mina barn vad jag ställt till med? Men jag orkar inte längre leva med min hemlighet, jag måste överlämna mig själv till polisen och erkänna mitt brott.

Ett halvår tidigare hade jag, tillsammans med tre andra personer, färdats i en gammal bil och i ett ögonblick av oaktsamhet kört över en människa, Vi fyra i bilen bestämde oss för att gömma mannen i ett dike och aldrig berätta om händelsen. Senare började vi tänka på att mannen kanske levde när vi dumpade honom och vi började bråka om vilket fängelsestraff ett sådant brott kunde ge och nu satt jag här vid det runda bordet, djupt förtvivlad och visste att min tid i frihet var över.

När allt var som mest kaotiskt, vaknade jag. Sällan har jag haft en sådan mardröm och aldrig har det varit så skönt att vakna upp till verkligheten. Undrar om det är mitt undermedvetna som försöker säga någonting. Kanske att min tid som bilförare är över. Att jag borde skicka in mitt körkort för att göra samhället säkrare. Det går ju precis lika bra med buss.

Hej!

Lördagens små motgångar

Dambasket på Arcushallen med fritt inträde. Våra tjejer förlorade och det var tråkigt, men knappast en motgång, då de redan är klara för semifinal.

Bilderna: Sirpa Lindberg

Barnbarnet Olivia ringde på eftermiddagen. Hon hade tillsammans med mor och lillasyster varit på Friends Arena och sett genrepet av Melodifestivalen. Vilka som var tjejernas favoriter framgår av bilderna. Yohio måste vinna, tyckte Olivia, han var bara bäst! Ilskan lär ha varit stor när en annan gosse  tog hem tävlingen.

Robins vinst garanterar nog att vi inte vinner den stora Europafinalen. Det är bara en fördel. Sverige har inte råd att vinna en gång till.

Trevlig söndag!

Något att fira

Idag firar vi den internationella kvinnodagen med ett tack till alla kämpande kvinnor genom tiderna, som sett till att vi idag, i detta land, är nästan helt jämställda med männen

Enligt Wikipedia firas kvinnodagen i vissa länder som en dag när man fokuserar på kvinnokampen, i andra länder som en dag när mannen uttrycker sin kärlek till kvinnan.

Kärt barn har många namn och i Dagens Nyheter har några damer noterat alla kvinnobenämningar som dyker upp i korsord som t ex:

Slyna

Våp

Huskors

Näbbgädda

Matrona

Ragata

Rivjärn

Hagga

Slampa

Megära

Subba

Ganska vanliga och trista benämningar på oss fruntimmer. DN vill ha förslag på de manliga motsvarigheterna. Något för oss att grubbla på under helgen.

Vi ska också fira alla som heter Siv och glädjas åt att det är fredag.

Trevlig helg!

Den polerade ytan

Bordet avtorkat, duken pålagd, ljusstaken och vasen fullbordar intrycket av ordning och reda. Inga papper, inga öppnade kuvert eller kataloger ligger framme. Hur kan det vara så prydligt?

Här har vi förklaringen. Det står fyra stolar kring köksbordet. På två av dem sitter vi när vi äter och på de två andra finns allt det där som tidigare legat på bordet. Där ligger mina plastinbakade tidningar, utklippta annonser, matrecept och diverse annat skräp. De plockas bort emellanåt, men den praktiska stolen fylls snart på igen.

Så är det nog med oss människor också. Vi visar vår polerade yta, vår lyckade tillvaro och gömmer våra tillkortakommanden och misslyckanden någonstans där ingen kan se dem. Där får de förbli till dess vi  begraver dem tillsammans med oss själva.

Dagens blunder:

Jag handlar på Konsum, betalar, går ut och efter en stund märker jag att jag i ena handen bär kassen med mina inhandlade varor, i den andra bär jag Konsums illgröna korg. 

Hej!

Söndagsblandning

Med högre ålder följer nackdelar som t ex att man glömmer namn. Det drabbar de flesta och kommer väldigt olämpligt. Så här kan det låta hos oss när vi löser melodikrysset:

"I vilket dansband sjunger den där sångaren?"

"Ja, vad är det nu han heter, jag känner så väl igen den där pipiga rösten och jag ser honom framför mig. Han är rödlätt, smårund och är mest känd för Gråt inga tårar. Jag kollar på datorn. Javisst ja, han heter Thorleif Thorstensson och sjunger i Thorleifs".

Jag tackar för datorn och dess kunskap. Hur löste man problem tidigare när man inte hade den hjälpen? Man var yngre förstås och då kom man ihåg vad folk hette.

Men dagens namn Johan Ohlsson glömmer jag inte i första taget.

Vi åkte till Ersnäs och såg revy igår. Där fick man lära sig att det finns en ny bokstavsdiet, kallad IKEA. Bokstäverna står för Inga Kalorier Efter Arton. Klockslaget alltså om någon undrade.

Att jag sett en hockeymatch under veckan är välkänt inom den närmaste kretsen. På arenan kunde jag personligen se att min man har rätt i sin ständiga klagan. Domarna dömde helt fel. De lät gästerna "trippa" så mycket de ville och straffade bara våra hjältar som aldrig gjorde några fel.

Hej!

Ett rum med utsikt

 

 

"Tänk vilken dröm att få bo med vacker utsikt från sitt fönster. Att sommartid sitta på sin uteplats och se gröna ängar, blommor, vatten och segelbåtar. Vilken lycklig, lugn och harmonisk människa man skulle bli. När jag sitter på min uteplats ser jag en enorm asfaltyta, som är bucklig, grusig och med stora sprickor och det är ingen skönhetsupplevelse."

 

 

 

 

Så skrev jag i bloggen för tre år sedan och luftade min avundsjuka mot mina släktingar som bodde vackert vid vatten.

 

Ett år senare, den 1 mars 2011 stod jag i vår nya lägenhet och kunde njuta av en vacker utsikt. Ännu vackrare blev den när isen smälte och jag kunde titta ut över blått vatten som ständigt skiftade allt efter väder och vind.

 

 

 

 

Nu har jag bott här i exakt två år. Har jag då blivit en lugnare, lyckligare och mer harmonisk människa? Ja, kanske men också en tjatigare och mer skrytsam person som aldrig kan sluta prata om min utsikt. Den som läser bloggen tröttnar kanske på min svada och mina bilder, men jag gör det aldrig.

 

Trevlig helg!